...Vid en jämförelse med 1540 års jordebok framgår det, att redovisningen 1503 gäller den värmlandsskatt, som benämnts »oxepenningarna» eller »oxe-
skatten», om vilken Botvid Larsson anfört, att den icke utgår på »något besynnerligt sätt, utan såsom var haver hemman och honom pålagt är». Däremot omtalas av obekant anledning icke den s. k. fodringen. En annan skatt voro »matgivupen- ningarna», som av Olof Björnsson redovisas i en klumpsumma, 66 mark (se Jösse hd). Förhållandena på Gustav Vasas tid voro i stort sett de- samma… 

I stället för oxskatten erlades på sina ställen speciella varor, såsom lax från Skived i Grava och Deje i Ullerud eller fyra mårdskinn från Emterud i Jösse härad; även i detta avseende finnes överensstämmelse med 1540 års jordebok. De penningar, som inflöto, använde fogden till skilda ändamål, såsom synes t. ex. av redovisningen i handskriftstexten sid. 100, även till köp av skinn, varpå ett exempel finnes i uppbörden från Kil (Frykeruds sn). Överensstämmelsen med Gustav Vasas medeltidsmässiga naturahushållning är ju lätt att konstatera… Skatten var, som synes vid en genomläsning av den längre fram publicerade hand- skriften, fastställd i penningar och erlades ofta så, men den kunde också erläggas i oxar eller kor, och om deras värde uppgick högre än skatten, kvittades därmed skatten för någon annan gård, förmodligen efter förut träffad överenskommelse mellan resp. skattebetalare….

 

… Åtskilligt intresse erbjuder även saköreslängden med dess växlande bötesbelopp. Man fäster sig därvid vid de stränga straffen för otuktsbrott i förbudna led. Ett markant sådant fall sonades (se Näs härad) med den efter tidens förhållanden väldiga boten av 22 oxar och 41 mark, en summa, som nästan synes uppgå till en förmögenhet och säkerligen endast kunnat åstad- kommas genom sammanskott av lränder och vänner. Den katolska kyrkans inflytande spåras i dessa straff — en bonde från Benteby i Dalby bötade för ett sådant brott, ehuru släktskapen var ringa (kvinnan var honom »litet skyld»). Det är däremot överraskande, att ett övervåld mot en präst bedömdes vida mildare. Jon i Östensby i Kila socken bötade endast två oxar »for han skod her Swen i Killæ». »Skod» (sköt) får väl dock tolkas såsom en skada och icke ett dråp…

     Ansvarig för skatteboken anses ha varit Olof Björnsson, som var fogde över Värmland under riksföreståndaren Svante Nilsson Sture (1460 - 1512).

Förkortningar i registret

K = Ko
S = Stut (ung kastrerad tjurkalv)
O = Fullvuxen oxe
P-värde = Värdet i penningar
--
Sakören = Bötesbeloppet