Startsidan
Många hemman har flera namn. Jordebokens namn har använts och det andra namnet är antecknat som binamn, vilket markeras med ett bindestreck efter namnet (ex. Brunnberget-).
1628 bestämdes att hemmanens skattemässiga storlek skulle anges i 1, 1/2, 1/3 eller 1/4 mantal. Mantalsuppgiften är därför inget mått på en gårds areal, utan enbart ett mått på dess möjliga avkastning. Från början ansågs att 1 helt mantal kunde försörja 1 man och hans familj. Bättre jordbruksmetoder medförde att även mindre gårdar bildades.
Efter arv och försäljning av hemmansdelar, blev mantalet uppdelat i allt mindre delar. I vissa fall blev dessa delar, i rättvisans namn, helt osannolika (ex. 586111/8869975dels mantal). Under senare delen av 1800-talet genomfördes en jämkning till mer normala siffror.
För de orter som ej är mantalssatta anges typ av ort (ex. Torp, Bruk, Tätort).
Under Gustaf Vasas tid på 1500-talet, i samband med en skatteomläggning, fördelades alla byar eller hemman efter så kallad jordnatur. De jordnaturer som förekommer i ortlistorna är:
RT90 är ett system för att positionera orter på kartor. X-koordinaten ger läget i nord-sydlig riktning och y-koordinaten i väst-östlig. Koordinaterna anges som standard med 7 siffror, vilket ger en noggrannhet på ± 1 meter. Det är omöjligt att mäta så noggrannt, så vi har angett läget med sex siffror, dvs ± 10 m och sedan lagt till en nolla. Alla hemman har en viss utbredning varför läget angetts ungefär mitt i bebyggelsecentrat. Bebyggelsecentrat kan även ha flyttats under tidernas gång. Vissa orter finns inte längre kvar. De vi kan finna på äldre kartor har vi koordinatsatt liksom orter som vi vet ungefär var de legat, exempelvis Forsnäs i Ransäter där Munkfors bruk uppfördes.
Jordeboken var en skattelängd som baserades på jordinnehavet. Den upptog grundskatten, samt skyldigheter att hålla krigsmakten med förnödenheter och underhålla soldater. Grundskatten var en fastighetsskatt som fanns kvar till 1903. Den sista fullständiga jordeboken upprättades 1855, och var färdig först 1885. 1931 hade jordeboken helt ersatts av jord- eller fastighetsregistret. Numera skattas efter taxeringsvärdet, vilket i princip är en efterföljare till mantalspenningen.
De ortnamn som förekommer i ortlistorna är stavade som de stavades vid jordebokens upphörande 1936. Registret upptar därför inga förändringar i indelningar och stavningar efter detta år. Namn på tätorter mm, som hämtats från moderna källor, stavas dock med nutida stavning.