Startsidan
Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Bonderudsbäcken se Rudnäsbäcken.
Järsbergsälven K-V. Binamn: Lötan. - Löth-älfwen 1773 Fw s. 18, Lötelfven 1842 Bn, -älfven Sve 5 s. 418. ~ Rinner från Klostermossen genom Varnums sn förbi gården Järsberg till Kristinehamn, där den förenar sig med Varnan. Binamnet, som särskilt användes i Kristinehamnstrakten, är väl bildat till namnet på den försvunna gården Löten i Kristinehamn (se denna) el. den terräng, varefter gården uppkallats (jfr Löten), och har väl urspr. varit ett sammansatt namn Löt-an, vari s. led. är fsv. best. form av å.
Lötan se Järsbergsälven.
Myrumsälven se Svartån.
Mögsjöbäcken V samt Örebro l. - Mögesiöbäck 1666 db. ~ Från Mögsjön till St. Vilången. Bildar i sin helhet länsgräns.
Niklasdammsälven (V-)Ö. - Strömen Niclaes dam 1665 db, Niclasdams älfwen 1751 R 11, Niklasdamsekfven Cm 398. ~ Rinner från Lövåssjön (i Ö) till Varnan. Namnet är givet efter Mosserud nr 1 Niklasdamm i V, där älven på själva sockengränsen mynnar ut.
Norsbäcken V samt Färnebo hd (Norsbäcks kanal). - Noorbecken(s vpgraffuande) 1640 db, Norsbäckens kanal Cm 370. ~ Bergsjöns utlopp i Hyttsjön, kanaliserat på 1600-talet. F. led. innehåller gen. av ordet nor, som i värml. dial. bl. a. har bet. 'avloppså'.
Rudsnäsbäcken V-Ö. - Bonderudzbäcken 1648 1666 db. ~ Har förr kallats Bonderudsbäcken. Kommer från Bonderudsmossen, bildar gräns mellan V och Ö samt utfaller i Hjälmarsfjorden nära gården Rudnäset i Ö.
Sjöstabäcken se Svartån.
Skårebäcken Ö. - Skårebäcken o. 1650 Gs s. 121; Ängzbäcken 1656 db. ~ Har förr också kallats Ängsbäcken. Rinner förbi Skåre (se Prästegården, terr. n. i Ö) till Ölman och passerar en naturlig äng.
Sorkan Ö. - Sorcka elff o. 1645 Gs s. 23, Sårkelfven 1695 R 6, Sorka 1773 Fw s. 15, Sorkan 1842 Bn s. 108. ~ Rinner genom Ö och faller ut i Ölmeviken strax öster om Ölman. Namnet, som även förekommer i Fryksdals hd (se SOV II s. 77), sammanhänger väl i Ölme med vgt. dial. surka 'smutsa', no. dial. surka 'gyttja'. Ån är smutsig och trögflytande.
Svartån Ö samt Färnebo och Väse hder. Binamn: Myrumsälven, Östra älven. - Svartån ek GS Cm 411, M˙rumseffuen(!) 1653 db, M˙roms Elff 1669 db, M˙roms Ström 1661 db; Ö. Elffuen 1664 db, Östre Elffwan 1666 db; Siöstabäcken 1773 Marelius. ~ Rinner från L. Älgsjön genom Färnebo hd och sedan på gränsen mellan Ö och Väse hd till Ölman. Betraktas ibland som Ölmans övre lopp - så av Cm 411 och av Marelius, vars namn Sjöstadsbäcken synes avse både Svartån och Ölmans nedre lopp, vid vilket senare gårdarna Sjöstad äro belägna - och är i varje fall en av Ölmans källarmar. Namnet Östra älven står i motsats till Västra älven, Ölmans västra källarm. Namnet Svartån beror på det grumliga vattnet, och namnet Myrumsälven är givet efter de närbelägna gårdarna Norra och Södra Myrum i Väse hd och Ö.
Varnan K-V-Ö. Binamn: Östra älven. - Christinæhampnss elff o. 1645 Gs s. 21, Christinähamns-älf 1779 Fw s. 851; Warnums-älf el. Warna 1773 Fw s. 18, Warna-älf 1773 Fw s. 145, Warnan 1808 Hln 1842 Bn s. 108 Cm 1 d, Varnan ek Sve 5 s. 413; Östre Elffwen 1666 db. ~ Rinner från Trehörningen och Mosstjärnen på gränsen V-Ö och sedan genom Varnums sn till Kristinehamn, där den utfaller i Varnumsviken. Namnet V. synes vara en bildning av samma slag som Lötan (se Järsbergsälven) till en stam varn, som kan ingå i det sv. namnet Varnhem och det gamla no. bygdenamnet Varna (NG I s. 350). Om denna stam är att sammanställa med fvn. vorn (gen. varnar), sv. värn 'försvar', är ovisst; jfr emellertid upplandsdial. värnar pl. 'jordägor'. Binamnet avser älvens lopp ovanför Niklasdamm och står i motsats till den med V. där sammanflytande, västligare Niklasdammsälven.
Västra älven se Ölman.
Ängsbäcken se Skårebäcken.
Ölman Ö samt Väse hd. Binamn: Ölmälven; Västra älven. - Ölmehäratz elff vid nampn Ulma o. 1640 Gs s. 23, Ulmaelff o. 1640 Gs s. 36, (thet kallass indifferenter) Ulma och Ölma o. 1640 Gs s. 36, Wästre elffwen Ölman 1666 db, Elfwen Ölman 1671 db, Elfwen Ölma 1682 db, Elfwen Stor-Elfwen 1672 db, Ölman fl:s 1670t. R 133, Ölma Fluvius 1695 R 6, Öllma Elf 1770 lh, Älfwen Öllman 1770 lh, Älfven Ölman 1790 lh, Ölman 1741 TdI s. 196 1808 Hln glex 7 s. 677 ek Cm 411 Sve 5 s. 413, Ölmen glex 7 s. 462, Ölman el. Ölmeån Sve 5 s. 345. ~ Rinner från Väse hd, där den passerar gårdarna Ölmhult och Ölmskog (Ylmeskogh 1441 dipl). till Ö och utfaller i Ölmeviken. Ån är trögflytande och grumlig. Den sammanställning med ordet olm 'rasande', som (efter Hellquist, Sjönamn I s. 798) gjorts i SOV XIII s. 34, synes därför föga berättigad. Knappast bör namnet heller sammanställas med sv. dial. ölma 'tjuta, sorla', då ån har endast ett riktigt, brusande vattenfall (Träforsen). Snarare torde namnet böra sammanföras med vgt. dial. och fryksdalsdial. ul 'mycket härsken och illaluktande', no dial. ul 'lätt ankommen el. möglig', ulma 'bli ul', vgt. dial. ulma 'mörkna', ulmig 'mulen', ulken 'multnad', lungsundsdial. ylkor 'samlingar av något motbjudande slemmigt'. Det i namnet ingående m är i så fall ett avledningssuffix, som också ingår i bildningen av ett flertal andra vattendragsnamn (se Hellquist, Sjönamn II, s. 33). Om namnets bildning i övrigt se Lötan (Järsbergsälven ovan) och jfr häradsnamnet.
Östra älven se Svartån och Varnan.
Försvunna namn:
Midskogsbäcken Ö samt Väse hd. - Miskogzbäck 1666 db. ~ Rinner från Riksmossen på häradsgränsen till Spickerudsälven. Namnet betyder 'bäcken mitt i skogen' (jfr Midskogstjärnen SOV III s. 73).
Pinkebäcken Ö. - Pinkebäcken 1677 db. ~ Obetydlig bäck på gränsen mellan å ena sidan V. och Ö. Sunnäs, å andra sidan Rudsnäset och Svarteberg. Namnet har helt säkert åsyftat ringa vattenmängd.
Råbäcken Ö (samt Väse hd). - Råbäcken widh Skräddaretorpet(!) 1656 db. ~ Synes utfalla i Svartån på häradsgränsen vid Aneberg, förr kallat Skräddartorpet. F. led. är rå 'gränslinje'.
Sirsebäcken Ö. - Sirsebäcken 1651 1654 db. ~ Utfaller i Ölmeviken öster om Tånäs. F. led. är väl ä. sv. siressa, värml. dial. sirsa 'syrsa'.
Spickerudsälven Ö samt Väse hd. - Spijkerudz Elfwen 1666 db. ~ Rinner på häradsgränsen förbi Strandvik i Ö, förr kallat Spickerud, till Lunderviken.
Backforsen Ö samt Väse hd. - Backeforssen 1653 db. ~ I Svartån vid det ut jb uteslutna S. Myrum el. Backarna.
Forsen Ö. - Swenssrudz Ström 1668 db. ~ I Ölman, vid Svenserud (se terr. namn i Ö).
Svenseruds ström se föreg.
Träforsen Ö. - een ström Traforssen(!) 1629, hallfua Strömen Träfors 1632 värml. db. - I Ölman. Se Träfors terr. n. i Ö.