Startsidan
Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Bonderudsmossen V-Ö. - Bonderudsmossen ek. ~ Vid hmnet Bonderud i V.
Bångtorpmossen V. - Bångtorpsmossen ek. ~ Vid lägenheten Bångtorp i hmnet Ämten i V., vars namn väl är givet efter en innehavare med släktnamnet Bång (se Bångtorpet SOV III s. 21).
Dretmossen V. ~ Blöt mosse väster om Sättersmossen. F. led. är dial. dret 'exkrementer, blöt smuts, dy o. d.'.
Dunkaveln Ö. - Duunkafflerna o. 1640 Gs s. 15, Duunkafflarna o. 1665 Gs s. 314. ~ Sank mark vid innersta stranden av Ölmeviken. Namnet är best. form, urspr. i pl., av sv. dial. dunkavle 'Typha latifolia' eller 'T. angustifolia'.
Flobban Ö. ~ Skogskant i V. Vall. Betydelse och härledning äro okända.
Fågelmossen V. - Fogelmossen ek GS. ~ Nära sjön Vismen. Är väl tillhåll för fåglar.
Fältet K. - Fältet 1842 Bn s. 139. ~ F. d. exercisplats.
Fälöten se Löten.
Galtryggen se Kålerudsmossen.
Gravarmossen V. - Grafvarmossen ek. ~ I närheten av Bottsviken. F. led. synes innehålla ä. sv. gravare 'en som gräver', men anledningen till namnet är icke känd. Jfr följ.
Gropmossen V. - Gropmossen ek. ~ Strax sydväst om St. Vilången. F. led. är ordet grop, men anledningen till namnet är icke känd. Jfr föreg.
Grytingsmossen 1 Ö. Binamn: Junten. - Stora Juuten el. Grytingskogs Måsen 1745 R 12, Grytingsmossen ek. ~ Söder om Lövåssjön. Namnet G., urspr. Grytingskogsmossen, är givet efter den närbelägna gården Grytingsskogen. Binamnet kan möjligen vara en förkortning av ett *Juntemossen eller en avledning till Junte, en biform till mansn. Jonte, som dock icke är känd från Värmland. Den år 1745 uppträdande skrivningen Stora Junten innehåller väl ett skrivfel av u i st. f. n.
Grytingsmossen 2 Ö. - Grytingsmossen ek. ~ Söder om Grytingen.
Harmossen V. - Harmossen ek. ~ Omedelbart söder om St. Vilången. F. led. innehåller väl ordet hare.
Häståsskogen Ö. - Hesteååse Skogen o. 1652 Gs s. 184, Hästååss Skogen o. 1652 Gs s. 185. ~ Skogs- och bergstrakt mellan Hästås och Markvattensjön, med en gammal väg åt Bergslagen. Namnet betyder 'den skog man skall passera för att komma till Hästås' (jfr Hesselman, NoB 1930 s. 13 ff., numera även i Från Marathon till Långheden).
Hömossarna V. - N., S., Östra Hömossen ek. ~ Enligt uppgift av en gammal skogsman i Kristinehamn 1935 användes namnet om nordligare belägna mossar än de å ek angivna. Jfr det halvt fi. namnet Hägnamossen 'Hömossen' SOV III s. 105.
Kesarsmossen V. - Kjesermossen ek. ~ Mitt emellan Kristinehamn och sjön Vismen. Härledningen av f. led. är okänd (gen. av ett personöknamn?).
Klosterskogen V (samt obetydligt Visnums hd). - Klösterskogen 1666 db, Kloster skogen 1765 En s. 187, Klosterskogen 1848 Bn s. 158 ek. ~ Terräng intill sydvästra ändan av Vismen, tillhörig Björneborgs bruk i Visnums sn och hd. Till häradsgränsen sträcka sig i Visnums sn ägor tillhöriga det under Björneborg lydande hmnet Jonsbol, som varit klosterhmn (under Riseberga), och strax intill gränsen finns inom detta hmn en lägenhet Klostret.
Kålerudsmossen V-Ö Kolemossen. - Måssan Galter˙ggen 1648 db; Kålerudzmossen 1666 db. ~ Delvis i hmnet Karlslund, tidigare - och ännu i dagligt tal - kallat Kålerud (dial. Kole, se terr. n. i Ö). Namnet Galtryggen tillkommer egentligen en sten i mossen (se stenar och gränsmärken).
Löten Ö. - Löthen 1651 db, Lööten o. 1665 Gs s. 323, Södre Löten 1681 db, Fälöten 1683 db. ~ Sank betesmark vid det innersta av Ölmeviken. Namnet är best. form av sv. dial. löt 'betesmark, kärräng'.
Ormkilen Ö samt Färnebo och Väse hd. ~ Plats vid Tallåsmossen och Svartån, med gränsröse. S. led. är best. form av kil 'kilformig terräng'. Ån gör där en krök, och Ölme hds område slutar i spetsig vinkel.
Riksmossen Ö samt Väse hd. - Rijkessmossan o. 1640 Gs s. 30, Rijkes mossen 1666 db, R˙ks måse 1670t. R 133, R˙kz Måsen 1711 lh, Rikes-mosan 1779 Fw s. 816, Riksmossen ek GS. ~ F. led. avser möjligen mossens betydliga storlek.
Skråkviksön Ö. ~ Skog invid Vänern, tillhörig Skråkvik. S. led. är best. form av ö i bet. 'land invid vatten'.
Skårtegen Ö. - Skåretegen 1662 db. ~ Odlad terräng inom prästgården Skåre (se Prästegården, terr. n. Ö), numera bebyggd.
Sättersmossen V. - I närheten av lägenheterna N. och S. Sättern i Mellan-Höja, vilkas namn innehåller best. form av dial sätter 'säter, fäbod'.
Tallåsmossen Ö samt Färnebo hd. ~ Väster om terrängen Alstersmon. F. led. synes vara ett från trakten icke styrkt territoriellt n. *Tallåsen. Om ett ev. tidigare namn på mossen se Alstersmon (försvunna namn).
Torslöten Ö. - Torsslötan 1679 db (Torslötskulle ek). ~ Naturlig äng, gemensamt tillhörig Lisslerud, Torp, Träfors och V. Åm. F. led. är kanske snarast gen. av mansn. Tord (se äldre citat för Torslötskullen, höjd, och jfr Tolstorp terr. n. i Visnum-Kils sn, Visnums hd) men kan också vara gen. av mansn. Torsten (jfr namnet Torstensbyn i Kila sn Näs hd)
Tyvet Ö. - T˙ffwe 1665 db. ~ Tuvrika ängar vid det inre av Ölmeviken och Hagelviken. Namnet är best. form av sydvärml. dial. tyve n. 'tuvig vegetation, tuvmark', känt från Gyllenius (född i Ölme) o. 1640 ("thesse ängerna haffva ett skönt och myckit långt tyffve", Gs s. 13) och Näs hds db 1656 ("Hwass och T˙ffwe" s. 372) och ännu i bruk i Eskilsäters sn Näs hd (enligt uppgift av domprosten C. W. Bromander), jfr nisl. Ūũfi 'samling tuvor, tuvig mark'.
Ugglebolstyvet Ö Uggelbotyvet. ~ Tuvrika ängar, tillhörande Ugglebol (i dial. Uggelbo).
Ulvsjölöten se Ulvsjötyvet.
Ulvsjötyvet Ö. - Vlffsiöö Lööten 1676 db. ~ Tuvrika ängar, tillhörande Ö. Ulvsjö. Jfr Tyvet, Ugglebolstyvet och Löten ovan.
Vingmossen V-Ö. - Wing Mååsen 1698 R 9, Vingmossen ek. ~ Härledningen av f. led. är okänd. Samma namn finns emellertid i Kils hd.
Försvunna namn:
Alstermon Ö samt Färnebo hd. - Alsters Moon 1652 db, Alstersmoon 1656 1666 db, -moen 1666 NoB 1932 s. 42. ~ Terräng väster om L. Älgsjön, i väster begränsad av Tallåsmossen; denna har väl en gång varit en sjö och då kanske kallats *Alstern, om vilket namn se SOV III s. 56 och där citerad litteratur.
Bäckängen V samt Färnebo hd. - Bäckengen 1665 db. ~ Genomflytes av Norsbäcken.
Domaregärdet Ö. - Domare gärdet 1765 En. s. 54. ~ Gärde med "domarring" på Vänersviks ägor.
Karabymossen se följ.
Klostermossen V. samt Visnums hd. - ? Kareb˙måssen 1660 db; Kloster måssan 1765 En s. 187, Klåstermåsan 1773 Fw s. 18, -mosa 1773 Fw s. 351, Clostermosan 1773 Fw s. 147. ~ Fernow uppger (Fw s. 351), att folk levat till hans tid, "som hafr i friskt minne när Måsan fick det namnet, af orsak, at en del af honom lyder til det gamla Riseberga Klostergods Karraby".
Kottåsen Ö. - Kåttåsen o. 1640 Gs s. 13. ~ En äng nära det innersta av Hagelviken. Namnet har en gång varit ett bebyggelsenamn (se Gs and. st.), vadan f. led. måhända är fnord. kot 'koja'.
Lifflandsmossen V samt Visnums hd. - Lijfflandz Mosse 1666 db, Lijfflandzmosse 1666 Sahlgren, Skagershults naturn. H 31. ~ I närheten av gården Liffland.
Luckstadsmyren Ö. - Luckstadzm˙ran 1669 db. ~ Naturlig äng på sockenallmänningen. Synes ha namn efter en icke känd lägenhet *Luckstad, vari f. led. kan vara fsv. mansn. Luki (jämte Loki).
Visnumsskogen V samt Visnums hd. - Wisnumes Skogen o. 1665 Gs s. 323. ~ Terräng, varöver landsvägen från Kristinehamn till Visnums kyrka går fram, benämnd från Kristinehamns-hållet. Jfr Hesselmans utredning om Hälsingeskogen, NoB 1930 s. 13 ff., numera även i Från Marathon till Långheden.
Vålängen Ö. - Wålängian 1677 db. ~ På gränsen mellan å ena sidan V. och Ö. Sunnäs och å andra sidan Rudsnäset och Svarteberg, nära Varnums-gränsen. F. led. är väl våle 'gränsröse'.