Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Korvhallen Ö. - Korffvehallen o. 1640 Gs s. 46, Korffuehallan 1647 db, Korfhall 1773 Marelius. ~ En stor häll vid östra stranden av inloppet till Ölmeviken, synlig endast vid lågt vattenstånd. S. led. är best. form av dial. hall 'häll'. F. led. är väl gammal gen. pl. av korv, men anledningen till denna namngivning är okänd (en av Gs s. 46 återgiven tradition, att invånarna på Saxholms slott där "haffva tvättat sina saker, när the slachtade", förtjänar knappast något avseende).
Sketstenen V. - Örningen i Siöenden 1666 db. ~ Gränsmärke mellan Bergsjö och Bergsjötorp, en sten vid södra ändan av Bergsjön, ständigt full av måsexkrementer. Det äldre namnet synes vara best. form av sv. dial. örning 'plats på land varifrån man drar i land en not' (jfr "han gaff honom . . . 2. Nottekast och 3. Örninger widh Borgebool i Wermeskogh" Jösse hds db 1653 s. 228).
Älghuvudet V samt Örebro l. - Elghufwud i Empten 1666 db, Eljehuffwudh en Steen uti Sion (!) Empten 1682 db. ~ En sten i Ämtsjön utgörande gränsmärke mellan Värmlands och Örebro län. Namnet är ett likhetsnamn.
Försvunna namn:
Galtryggen V-Ö. - Galter˙ggen 1666 db. ~ I Kålerudsmossen, säkerligen långsträckt. Jfr önamnet Galtryggen SOV III s. 95.
Stora stenen 1, 2 V-Ö. - St. Steen, Store Steen 1666 db. ~ Dels vid en mosse (Bonderudsmossen?), dels vid landsvägen mellan Östervik och Bockåsen.
Varslen, Värslan Ö. - Warslen, Werslan 1666 db. ~ Gränsmärke för en hästhage i Hästås. Namnet är väl best. form av det från Västergötland väl kända vär(m)sel, vär(m)sla 'källa som ej fryser till'. Jfr Varsleängen, försvunnet terrängnamn i Visnums hd.