Startsidan
Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Bålberget V. - Bålberget ek GS. ~ Öster om landsvägen mellan Järsberg och Falla. F. led. är väl bål 'eld'.
Goddagshöjden Ö. - Goddagshöjden ek; Marckvatne Brickan o. 1652 Gs s. 184. ~ Strax nordväst om Markvattensjön. Anledningen till namnet G. är okänd. Namnet hos Gs betecknar närmast en backe på en byväg över berget.
Gyshöjden Ö. - Gyshöjden ek. ~ I socknens nordligaste del. Härledningen av f. led. är okänd (värml. dial. gys 'gös', använt som persontillnamn?).
Hattforshöjden V. ~ Norra ändan av Ryggberget. Härledningen av f. led. är okänd.
Kilshammaren K. ~ Upphöjning vid Varnumsviken, där gården Kilshammar torde ha legat; se dennas namn.
Lisas höjd K. ~ Låg höjd nordost om staden strax söder om triangelmärke 136,5. En kvinna med namnet Lisa uppges ha bott där.
Långbackshöjden V. - Långbackshöjden ek. ~ Däröver går en väg med en lång backe.
Masthugget V. - Masthugget ek. ~ Med triangelmärke (192,5) strax väster om Vismens nordspets. Utgör en del av Svartuddarna (se nedan). Namnet betyder 'plats för fällning av mastträd'. Högväxt skog finns där. Jfr samma namn på en stadsdel i Göteborg.
Näshöjden V. - Pungskiärsåhsen 1679 db. ~ Sydost om Hyttsjön (177,3 m.). Tillhör hmnet Bergsjönäs, vanligen kallat Näs. Jfr Pungskärsvik.
Pungskärsåsen se Näshöjden.
Ryggberget V samt Örebro l. - R˙ggeberget 1666 db. ~ Mellan Bergsjön och St. Vilången. F. led. är urspr. fsv. gen. ryggia(r) av rygg.
Råberget Ö. - Råberget 1653 db ek. ~ Nära Varnums sn på en hemmansgräns. F. led. är rå 'gränslinje'. Om citatet från db betecknar samma berg, är ovisst, men även där gäller det en hemmansgräns i Ö.
Svartberget Ö. - Svartebärg(h)et o. 1640 Gs s. 40 och 45. ~ Längst i söder vid östra stranden av Ölmeviken. Består av svart granit.
Svartuddarna V. ~ En 3 km. lång höjd, som i nordsydlig riktning sträcker sig i söder till ett par uddar på sjön Vismens nordvästra strand.
Sävsjöhöjden Ö samt Färnebo hd. - Säffsiöhögden 1652 db 1666 db 1666 NoB 1932 s. 42. ~ Mellan Sävsjön och Grytingen.
Torslötkullen Ö. - Tåålssholmen o. 1655 Gs s. 221, Thårss- o. 1664 Gs s. 293, Thorssholmen o. 1665 Gs s. 314 (Torslötskulle ek). ~ Upphöjning över sankmarken Torslöten (se terränger).
Vålkarsberget V. - Wålkarsberget 1649 db. ~ Däröver går gränsen mellan Hav och N. Höja. F. led. är väl därför sammansatt med sv. dial. våle 'röse'; leden -kars- är oförklarad (jfr Långkarsudden).
Försvunna namn:
Båsberget V samt Visnums hd. - Båseberget 1665 1666 db. ~ Ett berg på häradsgränsen, varöver landsvägen mellan Björneborgs bruk i Visnums sn och hd och hmnet Holmen i V går fram. F. led. är säkerligen urspr. fsv. gen. pl. av bås i bet. 'fälla för större rovdjur', se Båsvikstjärnen SOV III s. 60 och där citerad litteratur.
Ekorrnäset Ö. - Ikornenääset o. 1640 Gs s. 53. ~ Sydligaste spetsen av följ.
Furunäset Ö. ~ Se lägenheten Lixåsen under Prästegården, terr. namn i Ö.
Häråsen V. - Heråsen 1666 db (?Harbergz Rået 1649 db). ~ Sydväst om Bergsjön. F. led. torde innehålla fvgt. häre 'hare' (se Härön).
Kvarnåsen 1 V. - Qwarnåsen 1648 db. ~ Obetydlig ås mellan V. Vik och Östervik. Om någon kvarn funnits där, är icke känt.
Kvarnåsen 2 V. - Qwarnåssen 1666 db. ~ Sträcker sig till sydvästra ändan av Bergsjön, där en bäck utfaller, som troligen kallats Kvarnbäcken (se Mörktjärnen, sjöar).
Sjögeråsberget Ö. - Sjögeråhsberget 1677 db. ~ Vid östra stranden av Ölmeviken, nordnordost om Svartberget. Namnet har väl tidigare varit *Sjögeråsen, vari f. led. är gammal gen. sg. sjögar av sjö.
Slätåsen V samt Visnums hd. - Slätåsen 1665 db. ~ Öster om Falla i nord-sydlig riktning, betydligt lägre än Båsberget och med slätt krön.