Startsidan
Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Abborrdolpan se Orredolpan.
Abborrhålet Gl. - Aborrhålan ek.
Abborr(e)tjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 10 tjärnar med detta namn: 2 Gl, 3 L, 4 St, 1 Sv. Älsta anträffade form: Abbore kiärn 1701 lh (L). Härtill komma Norra och Södra A. Gl och Västra A. Sv samt Tössbo hd, Dalsl. (jfr Östra A. i Tössbo).
Algotstjärn St Algutstjärn. - [Argustj. ek, Argustjärn Cm, Argnstj. GS].
Aspen L. - Aspen Lacus 1646 R2, Siön Aspen 1747 1748 lh, Sjön Aspen 1768 1777 lh, Aspen Lotter 1783 lkk Bm 38 Cm ek GS Sve 5: 516. ~ Namnet är väl en förkortning av *Aspsjön (se Sahlgren, Skagershult s. 32 ff.).
Avelsbols-Kjärn St. - Afvelsbols-Kärnet 1776 lh, Afvelbols-Kjärn 1800 lh, Afvelsbolstjärn ek Cm. ~ Vid gården Avelsbol.
Backetjärn Gb. ~ På gården Backas ägor.
Baronetjärnet Sv samt Tössbo hd, Dals. Binamn: Pantertjärnet Panterstjärnet. - Panteruds Kiärn 1741 ggk, Panter kärn 1742 ggk, Panterkärn 1776 ggk, Panteruds Kjärnet 1800 lh, Pantertj. ek [Vintertj. GS]. ~ Det äldre namnet Panter(uds)tjärnet användes numera sällan. F. leden häri är urspr. ett ordnamn Panterud ('den förpantade röjningen'?). Rörande det nu vanligaste namnet jfr Baronedalen som namn på en närliggande hemmansdel i Gressbol, Mo sn, Tössbo hd.
Basterudstjärnet, Lilla och Stora L. - Bast Kiärna 1701 lh, Basteruds Kärn 1747 lh, N., S. Basterudstj. ek, Norra, Södra Basterudstjärn Cm. ~ Vid gården Basterud.
Bastutjärnet Gl. - Badstutjärn ek, Badstugutjärn Cm, Badstutj. GS.
Bergstjärn St. - Berg Kärnet 1808 lh, Bergtj. ek.
Bergstjärn, Lilla St. - L. Bergtj. ek.
Bergtjärn Gl. - Berg Kärnet 1778 lh, Bergtjärn ek GS Cm.
Billingen St. - Billingen Lacus 1646 R2, Sjön Billingen 1765 1808 lh, Billingen Hln glex 6: 277 ek bek GS Cm. ~ Namnet är liksom samma sjönamn i Norge (jfr NG III, 213, 233) best. form av det fnord. billing 'tvilling'. Sjön består av två partier, skilda från varanda genom öar. Jfr SOÄ XIX, 245.
Bjurdämman St. - Bjurdämman ek. ~ F. leden är ordet bjur 'bäver', s. leden best. form av dämma 'fördämning' (se torpet Dämman i Gb).
Bjursjön 1 Gl. - Biur Siön 1756 lh, Bjursjön ek GS Cm. ~ Om f. leden se förg.
Bjursjön 2 se Björsjön.
Bjurtjärn St. - Bjurtj. ek GS. ~ Jfr föreg.
Bjurtjärnet, Lilla och Stora L. - Lilla, Stora Bjurk(i)ärnet 1784 lh, L., St. Bjurtjärn ek. ~ Jfr föreg.
Björketjärnstjärnet L. - Biörke kiärne 1646 R2, Biörke Kiärnen 1646 R2, Biörke-Kiärn 1747 lh; Anngunneruds-Kjärn 1768 lh, Angunneruds-Kjärnet 1777 lh, Ann-Gunneruds Kärn 1792 lh.; Björkekjärns kjärnet 1816 lh, Björketjärnstj. ek, Björktjärnstjärn Cm. ~ Vid gårdarna Björketjärn och Angunnerud.
Björndolpan L. - Björndulpa el. ~ S. leden är best. form av dial.ordet dolpa 'håla, fördjupning'.
Björnklam L Björneklam. - [Björn omkr. 1750 Lotter], Siön Biörnklam 1778 1784 lh, Björnklammen ek GS Cm Sve 5: 516. ~ S. leden är dial.ordet klam 'klämma', syftande på den mycket smala södra delen av sjön (Nedre B. i motsats till norra delen, Övre B.).
Björntjärn L. - Björne Kjärn 1769 lh, Björn Kärn 1792 lh, Björntj. ek.
Björsjön Gl-L-St Bjursjön (i Gl). - Biörn Siön 1745 ggk, Björnsjön el. Björntjärn el. Bjursjön Cm, Björtjärn ek, Bjursjön GS. ~ F. leden är utan tvivel urspr. ordet björn.
Björtjärnet Gl. - Björtjärn ek GS, Bjurtjärn Cm. ~ Om f. leden se föreg.
Bläcktjärn Gl. - Bläcktjärn ek. ~ F. leden är oklar (jfr E. Noreen, NoB 7, s. 147).
Bockstadstjärnet Sv. - Bockstadstjärn ek Cm. ~ Namnet är givet efter hemmansdelen Bockstad i Malån.
Botungen Gb. - Botungen Lacus 1645 R2, Siön Botungen 1744 ggk, 1783 1787 lh, Botungen ek GS, [Rotungen Cm]. ~ Namnet är väl (se Lind, NoB 2, s. 175) en bildning på -ung till det ord bot 'bukt' som ingår i isl. (och no. dial.) knés-bķt 'knäveck'. Jfr sjönamn som Viken, Vikarn och Viksjön. Sjön utsänder en betydande vik åt öster (vid gården Rotvik).
Brandflagan Gl. ~ Nordost om Källarsflagan. F. leden är väl brand i bet. 'svedjefall'. Om s. leden se Stömneflagan.
Brandvikstjärn Gl. - Brandvikstj. ek, Brandvikstjärn Cm. ~ Namnet efter lägenheten Brandviken.
Britjärnet Gl. - Bri-kärnet 1778 lh, Brittjärn ek Cm, Brittj. GS. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Bränntjärnet Gl. - Bränntj. ek GS. ~ F. leden innehåller dial.ordet bränna 'svedjefall'.
Busjön Gl. - [Bjursjön GS; Björtjärn ek]. ~ F. leden är väl urspr. bud, biform till bod 'sjöbod o. d.'.
Buvattnet, Västra och Östra Gl. - Buwattn 1756 lh, V., Ö. Buvattnet ek GS. ~ Om f. leden se föreg.
Bytjärnet Gb Bytjärn. - B˙˙-Kiern 1698 lh, B˙ kärn 1744 ggk, Bykjärnet 1804 lh, Bytjärn ek Cm, Bytj. GS, Södra By kjärnet 1800 lh. ~ Vid Byn. Jfr Rådatjärnet.
Båsetjärn Gl. - Bäcke kärnet 1795 lh; Båsetj. ek. ~ F. leden torde innehålla ordet bås i bet 'fälla för fångande av vilda djur' (se vidare Sahlgren, NoB 8, s. 161 ff.).
Bör, Stora L samt Nordmarks hd. - Stora Bår 1582 [av samtida hand ändrat till: Båren] NoB 7: 160, Siön Stor-Born 1741 ggk, Stora Born 1742 ggk, Stor Börn 1748 lh, St. Born Lotter 1781 1783 lkk, Siön Stor Bör 1780 lh, Siön Stor-bör 1784 lh, Siön Storebör 1792 lh, Bör Hln, Sjön Stor-Bör 1816 lh, Stora Bör Bn 113 Lgl 23 ek bek GS Cm. ~ Prof. Lidén meddelar följande utredning: Skrivningen Bår eller Båren i urkunden av 1582 i förening med den på 1700-talet vanliga skrivningen Born kan tänkas förutsätta ett urspr. *Bore, *Bore-n med från början kort o (fsv. *Bori). Detta skulle i dial. motsvaras av bôr, men skrivningen med ö (Börn 1748, Bör 1780 osv.) låter sig förklara ss. ett försök att återgiva dial:s ô (grumligt å-ljud) och det nuvarande dial.uttalet ss. beroende av den sedan slutet av 1700-talet i skrift enarådande formen Bör. - Om sjöns urspr. namn sålunda får anses vara *Bore(n), sammanfaller det med det urspr. namnet på Bornsjön i Svartlösa hd, Sörml. (på 1600-talet Borr-, Bor-, Bår-siön o. d., något senare Bornen, Bornsiön o. d.) och på Bornen el. Bornan i Väddö sn, Uppl. Dessa sjöars namn härleder H. Geijer i Sv. landsm. B. 7, s. 115 ff., 123 f., 126 f. av dial.ordet bor, bår 'backe, oländig höjdsträckning eller landhals mellan två sjöar, kort landsträcka mellan sjöar, där den ena genom en å faller ut i den andra (Dal., Hälsingl. osv.), en förklaring som realt sett passar väl in på St. Bör, vilken är skild från Lilla Bör i Nordmarks hd blott av en rätt smal höjdsträckning men är förenad med denna genom en 2-3 km. lång å. - Om man åter finner skäl att tillmäta det nuvarande uttalet vitsord gentemot de älsta skriftformerna (som väl då kunde tänkas influerade av de nämnda sörml. och uppl. sjönamnen?), så kan man utgå från en urspr. namnform fsv. *Byr (fvn. *Byrr). Den kan tydas som en avledning av fvn. byrr, fsv. byr, bør, sv. dial. (även Värml.) bör, som vanligen bet. 'gynnsam vind, god segelvind', men i fsv. och i isl. poesi även och från början 'stark vind i allmänhet', jfr ags. byre 'hård vind, storm', öfris. bur 'blåst' osv. Stora Bör, kantad av ansenliga åsar i öster och väster, ligger öppen för nordanvinden. Till betydelse och även form och härledning kan jämföras det fno. önamnet Fiol-byria av ett adj. *fiol-byrr, ack. -byrian 'utsatt för många slags vindar' (M. Olsen i NG XI, 82, 88). - En med det senare förslaget till innebörden likartad, men formellt avvikande tolkning av Bör lämnas av Hellquist, Sjön. s. 85.
Börtjärnet, Stora L. - St. Börstj. ek GS, Stora Börstjärn Cm. ~ Intill St. Bör.
Dalesjön Sv samt Vedbo hd, Dals. - Remmen Lacus 1658 m. 1600t. T 58, Remnen 1781 lkk, Sjön Remmen 1805 T 19, Sjön Rämjen 1818 lh; Dal-Siön 1800 T 12, Dale Sjön 1802 T 16, Dalsjön Hln Fll GS ek Cm, Dal S. Hhr. ~ Sjöns älsta namn är Rämmen, som torde vara det samma som i s. leden i flera sjönamn på -rämmen i Rämens sn, Färnebo hd (Djup-, Fjäll-, Näs-rämmen). Namnets härledning är oviss; kanske hör det antingen till dial.ordet ramm 'moras' eller ock till mhty. rám 'sot, smuts', sanskr. ramás 'dunkel, svart'. Sjön har grumligt vatten liksom de nämnda sjöarna i Färnebo hd ha mörkt vatten (enligt Cm). Jfr gården Remmesnäs. Det nuvarande namnet är givet efter gården Dalen i Laxarby sn, Dalsl.
Dalstjärnet 2 se Rådatjärnet.
Dammtjärnet. Inom häradet finnas åtminstone 4 tjärnar med detta namn; 2 Gl, 1 H, 1 L.
Degerloven L-St. - D˙ger Lofven 1701 lh, D˙ger Logen 1701 lh, Siön Deger Lofwen 1744 1745 ggk, Siön Deger-Lofwen 1747 lh, Deger lofven 1791 lh, [Dagerlofven Hln], Degerlofven GS, [Degertofven ek Cm]. ~ F. leden är ordet diger 'stor' i dial.formen deger. Namnet är tydligen givet i motsats till Lovarna i St. Om s. leden se detta.
Deledolpan L. ~ Söder om Stormosstjärn. F. leden är dial.ordet dele 'gräns'. Om s. leden se Björndolpan. Tjärnen ligger på rået mellan Elofsbyn och Stenbyn.
Deltjärn Gl. - Deltjärn ek, Deletj. GS. ~ Om f. leden se föreg. Ligger vid rået mellan Hedene och Lenungen.
Djuptjärn St. - Djup Kjärnet 1808 lh, Djuptj. ek GS.
Dolpan. Inom häradet finnas åtminstone 5 tjärnar med detta namn: 1 Gb, 1 Gl, 1 L, 1 St, 1 Sv. Älsta anträffade former: Dålpan 1747 lh (L), Dulpa 1808 lh (St), Dullpann 1804 lh (Sv). ~ Om namnet se Björndolpan.
Drysstjärnet Gl. ~ Sydost om Mörttj. Härledningen av f. leden är okänd.
Drögsjön Sv samt Tössbo hd, Dalsl. (Drögsjö). - Dröhsiön m. 1600t. 1776 ggk, Drög Siön 1741 ggk, Drögsiö 1742 ggk, Dråg-Siön 1800 lh, Drögsjön Lgl 2: 134, Drågsj. GS, Drågsjön ek. ~ F. leden är väl densamma som sjönamnet Drögen i Östergötland, urspr. fsv adj. drögh med liknande bet. som i sammansättningen framdrögh 'utdragen, långdragen', syftande på sjöns form.
Dyvlarna L. - Idetj. ek. ~ Namnet är best. form i pl. av dial.ordet dyvel 'liten tjärn på mossmark'.
Ekorretjärnen Gl. - Ikornkärn 1756 lh, Ekorrtjärn ek Cm.
Eldan L-Sv Aldan, ä. Älnen. - Älen Lacus 1645 R2, Eelnen Lacus 1645 R2, Eln 1718 Hlgn 40, Ählen 1745 ggk 1783 lkk, Siön Äldnen 1747 lh, [Ahlen Lotter], Siön Älnen 1775 lh, Sjön Ähln 1776 1786 lh, Sjön Ählnen 1777 lh, Siön Elnen 1779 lh, Siön Eldan 1783 lh, Sjön Elden 1800 lh, Älen Hln Rg, Sjön Elen 1815 lh, Sjön Ehlen 1820 lh, Sjön Eldan 1840 lh, [Alen Hjr, Ålen Rg], Eldan ek bek GS Cm Sve 5: 516. ~ Sjöns fsv. namn torde ha varit *Älnir ned samma bet. 'den tillväxande' (jfr got. alan 'tillväxa') eller 'den alstrande' (jfr fnord. ala 'alstra' och det besläktade, på flere håll förekommande sjönamnet Alstern), syftande antingen på dess vårflöde eller möjligen på dess fiskrikedom (jfr sjönamn som Matbyttan, Matlången och Matlöpen och å andra sidan det mycket vanliga sjönamnet Fisklösen). Namnet, vars best. form ligger till grund för det gamla dial.uttalet, är då bildat till part. alinn liksom isl. tøgnir till toginn o. d. Formen Eldan synes bero på senare ombildning. Jfr de äldre formerna av gårdsnamnet Eldansnäs samt gården Elne på Dal (SOÄ XVIII, 104 f., XX, 44).
Esbjärbytjärnet L. - Essbjörbytjärnet ek, Essbjörbytj. GS, Essbjörbytjärn Cm. ~ Vid Esbjärbyn.
Eskilstjärnen Gl. - N., S. Eskilstj. ek. ~ F. leden är gen. av mansn. Eskil (i dial. Äschel).
Farrtjärn Gl. - Färgtj. ek. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Finnesjön L. - Finne Siön 1646 R2 1788 lh, Finnesiön 1748 lh, Finnsiön 1748 lh, Finne-Sjön 1769 1775 lh, Finnsjön ek GS Cm; Finneruds Sjön 1780 lh. ~ Namnet utgår väl från ett urspr. *Finnerudssjön. Ligger vid gården Finnerud.
Finntjärn se Tinbotjärn.
Fiskelösen Gl. - Fisklösan ek GS Cm, Fisklösen Cm. ~ Namnet är en substantivering av adj. fisk(e)lös 'utan fisk'. Den fem. formen i dial.uttalet beror väl på att ett fem. subst. (t. e. dolpa, se Dolpan) föresvävat.
Fjälletjärnet Sv. - Fjelltjärn ek, Fjälltj. GS. ~ På Gatefjäll, delvis på Fjällanes ägor.
Fjällsjön 1 L. - Fjellsjön ek Cm, Fjällsjön GS.
Fjällsjön 2 L. - Fiäll Kiärn 1748 lh; Fjellsjön ek, Fjällsj. GS. ~ Söder om Gorrtjärnet.
Fjälltjärn se Torpetjärnet.
Fjälltjärnet L. - Hasleruds Kärnet 1779 lh; Fjelltjärn ek bek Cm. ~ Namnet är givet efter gården Fjäll. Anledningen till det äldre namnet Hasslerudstjärnet är okänd.
Fjöltjärnet St. ~ På Södra Fjöles ägor.
Flottjärn L. - Flåttj. ek. ~ F. leden är väl dial.ordet flott, flått 'fästing'.
Flyttjärn, L. o. St. se Kamptjärn, N. o. S.
Flåsstjärn St. - Flåtj. ek. ~ F. leden sammanhänger kanske med no. dial. flaasse 'flatt kärl'.
Flåtjärnet Gl. - Flotjärn ek Cm. ~ F. leden är väl dial.ordet flå 'grund'. Sjön har ringa djup.
Frosstjärnet St. - Söpple Kjärnet 1791 lh, Söppletj. ek, Söppletjärn Cm, Söppletj. el. Forstj. GS, Fross Kjärnet 1798 lh. ~ F. leden är väl urspr. ordet frost. Ligger nära Söpple.
Främre tjärn se Häljebolstjärn, Främre.
Furmotjärnet Sv. - Förmekiern 1582 NoB 7: 159, Furumods Kiärn 1741 NoB 7: 117, Furmås Kärn 1741 ggk, Furumokärnet Lgl 22; [Furubergstjärn el. Furukalletjärn Cm], Furukulletj. ek. ~ Namnet är väl givet efter lägenheten Furumon (under Skarbol).
Gillbergasjön Gb. - ? Gilberge fiolen 1560 RL, ? Gilberga fiolen 1560 RL; Alfwen Lacus 1645 R2, Gillbergs Flagan 1744 ggk; Flagan 1775 lh; ? Gilberga Siön 1560 RL, Gillberga sjön ek, Gillbergasjön bek Rg Cm Sve 5: 510, Gillbergasjö Cm. ~ Utvidgning av Gillbergaälven vid kyrkan. Rörande namnet Flagan (Gillbergsflagan) se Stömneflagan. Det 1645 uppträdande namnet kunde tänkas vara fel för Älfwen Lacus, som kunde vara översättning av ett *Älvsjön.
Gillertjärn L. - Giller Kärn 1747 lh, Gillertjärn ek.
Gissletjärnet V Kissletjärnet. - Kislerudz Kiern 1707 lh, Gissle Kjärnet 1803 lh, Gissel-Kärnet 1813 lh, Gisseltj. ek, Gissel(s)tjärn Cm. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Gla, Stora Gl, Gla, Nedre Gla. - ? Glaffwen 1637 Vism B3, Glaffuen Vism B3, Glafwen 1670t. R 133 Kaarb C 6, Glafwen Lacus 1670t. R 133, Glaf Siön 1697 lh, Glaa Siön 1701 lh, Glaen Lacus 1701 lh, Sjön Gla 1765 lh, Siön Stora Glad 1747 lh, Store Glad Lotter 1783 lkk, Siön Stora Gla 1756 lh, Stora Gla ek bek GS vV Cm Sve 5: 510, St. Gla Rg, Stora Gla el. Nedre Gla Kbg 6, Siön Nedra Gla 1826 lh, Nedra Gla Vv. ~ Namnet är en substantivering av det fnord. adj. glad i dess urspr. bet. 'glänsande, klar'. De äldre formerna Glaven och Glavsjön äro säkerligen ombildade efter sockennamnet. Se Hellquist, Sjön. s. 174. Benämningarna Stora och Nedre G. äro givna i förhållande till följande.
Gla, Övre Gl samt Jösse och Nordmarks hd. - Öfwer Glaa Siön 1701 lh, Siön Öfre Glad 1745 ggk, Öfre Glad Lotter 1783 lkk, Siön Öfra Gla 1778 lh, Öfra Gla Bn, Öfre Gla ek bek GS Sve 5: 510. ~ Om namnet se föreg.
Glafsfjorden Gb-Gl-H-St samt Jösse hd, Glassfjorden. - Glassfiolen 1560 RL Kaarb C 4, Glaassfiorden ca. 1640 Gs 50, Glasfjälen m. 1600t. R 133, Glasen Lacus 1646 R2, Glassfiolen Lacus 1646 R2, Glaasfiorden Blaeu P, Glafsfiorden Blaeu, Glafz-Fiolen 1717 ggk, Glafs Fierden 1742 ggk, Siön Glasfiolen 1738 lh, Glafsfiohlen TdI, Siön Glaasfiolen 1747 lh, GlafsFjolen Lotter 1783 lkk, Glas Fiolen 1767 lh, Glasfjolen 1773 Fw 25, Siön Glass-Fiolen 1778 lh, Sjön Glassfjorden 1784 lh, Sjön Glafsfjolen 1796 lh, Glafsfjolen Bn 112 glex 3: 65 vV, Glafsfjoln Bm 40, Glafsfjorden Bm 40 ek GS Cm Sve 5: 510, Glafsfjord glex 3: 65; Glassåss Siön 1560 RL; Fjolen 1773 Fw 10, 24 Bm 40. ~ Namnet torde urspr. vara ett *Glads fjord 'fjorden Glad' (jfr Stockholms stad o. d.), samma namn som Gla (se St. Gla). Glads- har som vanligt i dial. utvecklats till Glass-, vilket genom inflytande från sockennamnet Glava ombildats till Glafs-.
Glastjärnet gl. - Rämå-Kärnet 1767 lh, Rämåtjärn Cm, Rämåtj. ek, Rämånatj. GS. ~ Ligger nära St. Gla. Det äldre namnet Rämå(na)tjärn(et) är givet efter en lägenhet Rämån(a).
Glaåkern Gl, Glaåkerssjön. - Stora Gla Åkeren 1767 R 15, Glaåkern ek bek GS Sve 5: 524, Gladåkern Cm, Gladåkersjön Kbg 7. ~ Rörande namnet Stora G. jfr viken Lilla G. nedan. Sjön står genom ett kort vattendrag i förbindelse med St. Gla. S. leden är möjligen urspr. ordet ocker i en ursprungligare bet. 'tillväxt' e. d. Se utförligt E. Noreen, NoB 10, s. 1 ff.
Gorrmörttjärnet Gl. - Gårmörttj. ek GS. ~ Om första leden se följ.
Gorrtjärnet Inom häradet finnas åtminstone 6 tjärnar med detta namn: 1 Gb-L, 3 Gl, 1 L (Kålhedstj. ek). ~ F. leden är gorr i bet. 'dy, gyttja'. Jfr Grantjärnet, N. o. S. samt S. Mölnerudstjärn.
Gransjön Sv. Binamn: Grönsjösjön. - Gränsiön 1645 R 2, Grän-Siön 1786 lh, Grän sjön ek, Gränsjön bek GS, Gränssjön Cm. ~ Jfr gården Gransjön. F. leden är gran, i sv. dial. även grän.
Grantjärnet, Norra och Södra Gb. - Går kärnen 1744 ggk, Går kjärn 1801 lh; N., S. Graftjärn ek, N., S. Graftj. GS. ~ F. leden är gran, i dial.uttalet gra- ss. stefat för stenfat o. d. Kallas i äldre tid Gorrtjärn(en) (varom se ovan).
Gravtjärn Sv. - Graf kärnet 1816 lh, Graftjärn ek. ~ F. leden är grav i någon av detta ords betydelser ('sänka', fångstgrop för vilda djur' - jfr Sahlgren, NoB 8, s. 155 ff. - m. m.).
Gravtjärnet L. - Graf Kiärn 1701 lh, Graf Kärn 1748 lh, Grafwa Kärn 1748 lh, Graftjärn ek GS Cm. ~ Vid gården Graven (i dial. Grava).
Grinsbytjärn L. - Rör-Kärnet 1777 lh, Rör kärnet 1780 lh; Grinsbytjärn ek Cm, Grinsbytj. GS, Grindsbytjärn Cm. ~ Vid Grinsbyn.
Grundsundstjärnet Gl. - Grunsundstj. ek. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Grunstjärnsvattnet Gl. - Grunstjärnsvattnet ek.
Grytterudstjärn Sv. - Grötteruds Kjärn 1815 lh, Gröteruds kärn 1840 lh. ~ Vid Grytterud.
Grågåstjärn Sv. - Grågåse-kjärn 1815 lh, Grågås kärn 1840 lh.
Gränsjön 1 Gl. - Grääs Siön 1701 lh, Gränsiön 1784 lh, Grän-Sjön 1795 lh, Gränsjön ek bek, Gränssjön GS Cm. ~ Jfr hmnet Gränsjön. F. leden är grän, biform till gran.
Gränsjön 2 se Gransjön.
Gräsingtjärnet, Lilla och Stora L. - L., St. Gräsingetj(ärn) ek, Lilla, Stora Gräsingetjärn Cm, Gräsingetj. GS. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Gubbehöljen Gl. ~ Liten tjärn söder om St. Holmtjärn. S. leden är dial.ordet hölj 'djup vattensamling' o. d.
Gubbetjärn Gl. - Gubbetj. ek GS, Gubbtjärn Cm.
Gulsjötjärn L. - Gullsiö kärn 1748 lh, Gullsjötj. ek. ~ På Gulsjös ägor.
Gårdsjön Gb-L. - Gål Siön 1744 ggk, Gård Siön 1787 lh, Gårdsjön ek.
Gårdsjösjön Gb. - Gårdsjön ek GS Cm. ~ Vid hmnet Gårdsjö.
Gädd(e)tjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 3 tjärnar med detta namn: 1 Gb, 2 Gl. Härtill komma Lilla och Stora Gäddtjärnet i L. Se även Skeppshålstjärnet.
Gängeneflyten Gl. ~ Norr om Gängene. S. leden är ett ord motsvarande dalmålets fljot 'myr'.
Gärdsjötjärnet V. - Gjerdsjö-Kjärnet 1777 1791 lh, Gärdsjötjärn ek Cm, Gärdsjötj. GS. ~ Till större delen på gårdarna Gärdsjöns ägor.
Hagtjärnet 1 Gl. - Hagtjärn ek, Hagtj. GS. ~ F. leden innehåller väl dial.ordet hag 'inhägnad skogbeväxt mark'.
Hagtjärnet 2 Gl. - Hag kiärnet 1767 lh, Hagtjärnet ek, Hagtjärn Cm, Hagtj. GS. ~ Se föreg.
Halentjärn Gb. - [? Holm Kiärn 1787 lh], Halntj. ek. ~ Strax söder om N. Långhalen.
Hammartjärnet 1 L. - Hammartj. ek, Hammartjärn Cm. ~ Anledningen till namnet är okänd (sjön har sanka stränder).
Hammartjärnet 2 St. - Hammars kärnet 1781 lh, Hammartj. ek GS. ~ Ligger nära Hammarklätten.
Hemtjärn 1 Gl samt Jösse hd. - Stooröhrkiärn 1701 lh, Stora Öhr kiärn 1745 ggk, Ör Kärn 1795 lh; Hemtjärn ek Cm, Hemtj. GS. ~ Vid gården Gränsjön. Rörande det äldre namnet St. Örtjärn jfr Örtjärn.
Hemtjärn 2 Gl. - Hemtjärn ek. ~ Nära gården Halvardsnäs.
Herstjärnet St. - Härstjärn ek Cm, Härstj. GS. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Holmtjärn. Inom häradet finnas åtminstone 5 yjärnar med detta namn: 1 Gb-Grums, 1 Gb-Näs, 1 Gl (Lys-Kärnet 1778 lh, Ljustj. ek GS), 1 St, 1 Sv-Näs. Älsta anträffade form: Holm kärn 1744 ggk (Gb-Grums), Gb-Näs). Härtill komma Lilla och Stora H. i Gl. H i St ligger vid lägenheten Holmen (Ö. Stömne), de övriga ha namn efter holmar i sjöarna.
Holterudstjärn Gb. ~ Söder om Hult. F. leden synes vara gen. av ett ortnamn *Holterud.
Horntjärn St. - Horntj. ek. ~ Anledningen till namnet är okänd (jfr E. Noreen, NoB 7, s. 144 not).
Humsjön H. - Hofwen Lacus 1646 R 2, Humsjön ek GS, Homsjön el. Humsjön Cm. ~ Jfr gården Humslid. Om f. leden se gården Humvik.
Häljebolstjärn, Främre Gb. - Fram Kiärn 1780 lh, Främre tjärn ek, Främre Tjärn Cm. ~ På Häljebols ägor, närmare gården än följ.
Häljebolstjärn, Mellan- Gb. - [Hels ås Kiärn 1780 lh]; Mellantj. ek, Mellantjärn Cm. ~ Mellan föreg. och Krokvattnet.
Hällsbäckssjön Gb. - Hälsbäcks Sjön 1801 lh, Hällsbäckssjön ek Cm, Hällsbäckssj. GS. ~ På Hällsbäcks ägor.
Hällsjön St. - Hellsjön ek GS Cm.
Högefjällstjärn L. - Högefjellstj. ek. ~ Ligger nära de betydande Släppfjällen.
Högstjärnet Sv. - Högs Kärnet 1788 lh. ~ Mellan Östra Svan och Eldan, vid gården Högen.
Höjdetjärnet L. - Högde Kjärnet 1784 lh, Höjdtj. es. ~ Ligger i bergig terräng.
Höklingstjärnet L. - Hökelids kärn 1784 lh, Höklitj. ek. ~ F. leden torde vara en ombildning av det äldre Hökelids-.
Hönacketjärnet Gl. - Hönacka Kiärnet 1769 lh, Hönackatj. ek GS, Hönacketjärn Cm. ~ Vid gården Hönacka.
Höningssjön Gb-St. - Siön Hönningen 1744 ggk, Sjön Hönningen 1794 lh, Höningen GS, Hyningen ek Cm, Hynningen Hellq. ~ Namnet är närmast givet efter ett torp (Stömne, St.) som bevarat sjöns gamla namn Höningen. Dettas härledning är oviss.
Idetjärn se Dyvlarna.
Igeltjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 7 tjärnar med detta namn: 1 Gb, 2 Gl, 1 L, 3 St.
Ingersbytjärn H. - Ingersby Kärnet 1776 lh, Ingersbytjärn ek Cm, Ingersbytj. GS. ~ Vid Ingersbyn.
Jonsmyrstjärnet Gl. - [Jons m˙rs karnet 1767 lh], Jonsmyrstjärnet ek, Jonsmyrstjärn Cm. ~ I en myr kallad Jonsmyren.
Kakelugnstjärn Gl. - Lomtjärn ek. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Kalltjärn Gl. - Kålle-kiärnet 1767 lh, Kalltjärnet ek, Kalltjärn el. Södra Knolltjärn Cm, Knolltjärn Cm. ~Jmr Knållstjärnet.
Kalven, Övre Sv samt Tössbo hd, Dalsl. Binamn: Lillekalven; Kalven. - Sjön Öfre Kalfwen 1796 lh, Öfra Kalfven Ss, Öfre Kalfven Sm Sw Cm Sve 5: 512, Öf. Kalfven ek GS. ~ Jfr Nedre Kalven i Tössbo, Dal. Ordet kalv brukas för att ange mindre sjöar invid större. Anledningen till namnet är att båda sjöarna (Kalfsjöarne Lgl 6, Kalfvarne 1844 Dbk) ligga invid den större sjön Ömmeln.
Kampetjärn Gl. - [Hampe-Kärnet 1778 lh], Kampetj. ek.
Kamptjärn, Norra och Södra Gl. - Lilla, Stora Flyt k(i)ärnet 1767 lh, L., St. Flyttj(ärnet) ek, Stora Flyttjärn Cm; N., S. Kamptj. GS. ~ Om f. leden i det äldre namnet Flyttjärn se Gängeneflyten.
Kaneflagan Gl. ~ Nedanför Brandflagan (jfr denna).
Kasstjärnen St. - Kasttjärnarne ek. ~ F. leden torde vara värml.dial. kass 'korg', här väl i den från fno. kända bet. 'ryssja'.
Kattjärnet 1 Gl. - Kattj. ek.
Kattjärnet 2 V. - Posse el. Södra Hollands kärnet 1763 lh. ~ Vid soldattorpet i Vegerbol (å lh 1763 kallat Hollands Torpet; en liten tjärn nordost om detta kallas därsammastädes Norrea Hollands kärnet).
Kissletjärnet se Gissletjärnet.
Klättjärn 1, 2 Gl. - Klättj(ärn) ek Cm. ~ F. leden är värml.dial klätt 'bergklint'.
Knattjärn Gl. - Knalltj. ek.
Kniptjärn L. - Kniptjärn ek, Kniptj. GS. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Knållstjärnet Gl. - Knolls Kjärn 1765 lh, Knolltjärnet ek, Knolltj. GS, Norra Knolltjärn Cm. ~ På V. Knålls ägor. Jfr Kalltjärn.
Kolsjön Gl. - Kolsjön ek GS Cm.
Koltjärn L. - Kåltjärn ek.
Komyrdyveln L. - Komyrdyfveln 1784 lh. ~ Söder om Dammtj. Om s. leden se Dyvlarna.
Kopperudstjärnet L. - Kopperuds-Kjärn 1768 lh, Kopperudstjärn ek Cm. ~ Vid Kopperud.
Korpralstjärnet L-St. - Korpraltj. ek GS, Korpralstjärn Cm.
Kotjärn 1 Gl. - Kotjärn ek. Kotj. GS.
Kotjärn 2 L. - Kotj. ek.
Kotjärn, Lilla och Stora L. - L., St. Kotjärn ek, Kotjärn GS.
Krakstadstjärn Sv. - Stor Kjernet 1804 lh; Krakstadstjärn ek, [Krokstadstjärn Cm, -vattnet Cm]. Vid gården Krakstad.
Krokabborrstjärnet, Lilla och Stora Gl. - Krokabbor kärn 1767 lh, Krokabbortj. ek. ~ Man kan förmoda att f. leden innehåller ett *krokabborre, betecknande en mer eller mindre puckelryggig abborre. På andra håll i Sverige har iakttagits en missbildad form av abborren, som på grund av sin puckelryggighet kallats rudabborre (se Stuxberg, Sveriges och Norges fiskar s. 170).
Krokvattnet 1 Gb. - Krok Vattnet 1780 lh; Dölpa ek GS. ~ Sjön har en krokig form. Namnet Dölpa å kartor beror säkerligen på förväxling med Dolpan (se denna).
Krokvattnet 2 L. - Krok wattnet 1747 lh, Siön Krok-Watnet 1747 lh, Krokvattnet ek GS Cm. ~ Namnet är givet efter formen.
Kuv(e)tjärnet. Inom häradet finnas åtminstone 4 tjärnar med detta namn: 1 Gl ("Ruftj(ärn") ek GS Cm, 1 L, 2 Sv. Älsta anträffade form: Kuwe Kiärnet 1769 lh. ~ F. leden innehåller dial.ordet kuva 'äling, elritsa'.
Kvarntjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 5 tjärnar med detta namn: 2 Gl, 1 H, 1 L, 1 St. Härtill komma Lilla K. i Gl (Sarfvetj. ek) och Västra och Östra K. i St.
Kyrketjärnet L. - Kyrko Kärnet 1778 lh, Kyrkekärnet 1784 lh, Kyrketj. ek. ~ Vid Lönskog, där fordom kyrka funnits.
Kåtlamp St. - Kåtlamptj. eg KS. ~ Namnet är et finskt Kotalampi 'Kokhustjärn' (Wiklund).
Källarsflagan Gl Källarflagan. - Kiällars Flagan 1767 lh, Källarsflågan ek GS Cm, Källarflågan Cm, Källarsflagan Cm. ~ Anledningen till f. leden är okänd. Om s. leden se Stömneflagan.
Källbysjön Sv. - ? En Kiärne Lacus 1646 R 2; Källby Siön 1779 lh, Källbysjön ek Cm, Källbysj. GS. ~ Vid gården Källbyn.
Käringetjärnet L. - Käringe Kärn 1748 lh, Käringetjärnet ek.
Laxetjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 4 tjärnar med detta namn: 2 Gl, 1 St, 1 Sv.
Lelången Gl samt Nordmarks hd. - Lelången 1745 ggk 1783 lkk ek, Siön Le-Lången 1778 lh, Lelången el. Mjögsjön Cm. ~ F. leden är det fnord. hle(r) 'sjö' (se Noreen, Idg. Forsch. 26, s. 222 ff). S. leden är en substantivering av adj. lång, syftande på sjöns långsträckta form. Jfr den stora sjön Lelång i Nordmarks hd och Dalsl. (SOÄ XIX, 278). Om namnet Mjögsjön se Mösjön.
Lerbråtetjärn Gl. - Lerbråttj. ek. ~ Namnet är givet efter lägenheten Lerbråten (Vissle).
Lesjön, Lilla Gl-St. - Öfra Lesjön 1798 lh; L. Lesjön ek, L. Lesj. GS (Lesjöarne glex 6: 277). ~ Om f. leden se Lelången.
Lesjön, Stora St. - Ållew˙kz Kiärnen 1646 R 2, Ollew˙kz Kiärnen 1646 R 2; Stora Led-Sjön 1764 lh, St. Lesjön ek bek GS; Nedra Lesjön 1798 lh; Leesjön 1791 lh; Stora Lee Cm. ~ Jfr föreg. Namnet Ållevikstjärn är givet efter gården Ållevik.
Leverhedstjärnet Sv. - Lefverhedstj. ek. ~ Vid gården Leverheden.
Lidstjärn Gl. - Lilltj. ek GS.
Lidtjärnet L. - [Lytj. ek].
Lillekalven se kalven, Övre.
Lilltjärn Inom häradet finnas åtminstone 3 tjärnar med detta namn: 2 Gb, 1 L. Jfr Lidstjärn.
Lindtjärn(et) Inom häradet finnas åtminstone 3 tjärnar med detta namn: 2 St, 1 Sv. (Limtj(ärn) ek GS).
Ljustjärn se Holmtjärn.
Lom(me)tjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 5 tjärnar med detta namn: 1 Gl, 1 H, 1 L, 1 St, 1 Sv.
Lovarna St. - Lofwarne 1808 lh, Lofvarna GS, Lofven Hln ek Cm. ~ Namnet är säkerligen pl. av ordet love i dess älsta bet. 'flata' (se Persson, Beitr. z. idg. wortforsch. 1, s. 196), med samma betydelseutveckling som flaga genomgått, då det i dessa trakter betecknar en utvidgning av ett smalt vatten (se Stömneflagan nedan). Jfr de vanliga sjönamnen Flatan, Flaten o. d. Vattnet utgöres av ett antal olika sjöpartier med trånga förbindelseleder. Jfr Degerloven.
Lovtjärnet L Lovetjärnet (Lövtjärn). - Lowe Kärn 1747 lh; Löftjärn ek. ~ Jfr torpet Lotjärn. Ligger invid Degerloven.
Lystjärnet St. - Lysstj. GS. ~ F. leden är väl lys, dial.form för ljus.
Lången L. - Lången Lacus 1646 R 2, Siön Lången 1775 lh, Sjön Lången 1776 1777 lh, Lången 1783 lkk GS Sve 5: 516, Långsjön Cm. ~ Såsom framgår av sockennamnet Långserud (jfr detta) har sjönsfsv. namn varit dels *Lang, varav med tillagd best. artikel det nuvarande namnet, dels *Lange, båda antagligen förkortningar av ett *Lang sio, *Lange sio 'den långa sjön'. Sjön är lång och smal.
Långflagan Gl. - Långflagan ek. ~ Om. s. leden se Stömneflagan nedan.
Långhalen, Nedre och Övre Gb. - Norr hählen 1744 ggk (=Övre); Siön Långhaln 1780 lh; Norra, Södra Lång-häln 1787 lh, Norra, Södra Långhäln 1801 lh; Ned., Öf. Långhaln ek GS, Nedre. Öfre Långhaln Cm. ~ S. leden kan möjligen vara best. form av fsv. härdh 'skulderblad', som då antagit maskulin form efter andra sjönamn, eller kanske av fsv. hali 'svans', i vilket fall de talrika skrivningarna med ä få anses vara försök att återge dial.uttalets öppna a-ljud. Nedre L. är långsträckt med ett smalt bihang.
Långsjön H samt Jösse hd. - Långsjön ek Cm; Långtjärn GS.
Långtjärnet 1 L. - Långkärnet 1784 lh, Långtj. ek.
Långtjärnet 2 St. - Tång Kärn 1808 lh, Tångtj. GS; Långtjärn ek. ~ Jfr det närliggande Tångtjärnet.
Lårbenstjärn Gl. - Lårbens kiarnet 1767 lh, Lårbenstj. ek. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Lögtjärn St. - Lög Kärnet 1808 lh, Lögtj. ek GS. ~ F. leden innehåller väl dial.ordet löga 'bada' eller kanske snarare värml.dial löga 'löja'.
Lövtjärn se Lovtjärnet.
Magern V samt Grums hd. Binamn: Överudssjön. - Sjön Magern 1779 1840 lh, Magern glex 7: 453 ek Cm Sve 5: 478, [Lagern glex 3: 105], Öfversjön el. Magern GS, Öfverudssjön Hellg 387. ~ Namnets härledning är okänd. Binamnet är givet efter hmnet Överud i Borgviks sn, Grums hd.
Majerudstjärnet Gl. - Manja kärnet 1767 lh, Manjatj. ek. ~ F. leden synes innehålla ett ortnamn *Majerud. Den äldre formen Manjatjärnet är alldeles oklar.
Malånatjärn se Ödebytjärn.
Medskogstjärnet H samt Jösse hd. - Medskogstj. ek GS, Midskogstjärn Cm, Medskogstjärn ek. ~ Namnet är givet efter hemmansdelen Medskog i Ingersbyn.
Mellantjärn 1 L. - Mellan Kärn 1747 lh, Mellantj. ek, Mellantjärn Cm. ~ Mellan Stortjärnet och Lilltjärn.
Mellantjärn 2 se Häljebolstjärn, Mellan-.
Mjögtvängen se Tvängen.
Mosstjärnet Sv. - Måsse-Kjärnet 1800 lh. ~ Väster om Baronetjärnet, på mossmark.
Myrbacketjärnet Gb. - Vid lägenheten Myrbacken (under Ragnilsbol).
Myrsjön 1 L-Sv Myresjön, Mörsjön. - M˙ren Lacus 1646 R 2, Sjön Myren 1779 lh; M˙re Siön 1747 lh, M˙r-sjön 1776 lh, Myre Siön 1801 lh, Myrsjön ek GS Cm. ~ F. leden är väl ordet myr. I formen Mörsjön som i dial.uttalet även förekommer, kan Mör- möjligen berö på följande stavelses ö.
Myrsjön 2 St Mörsjön. - Myrsjön ek Cm, Myrsj. GS. ~ Jfr föreg.
Märresprängetjärn L. - Märrsprängartjärn ek. ~ F. leden torde innehålla ett växtnamn märr(e)spränga(re), troligen 'sprängört, Cicuta virosa' (se vidare E. Noreen, NoB 9, s. 100 ff.).
Märrtjärn 1, 2 Gl- Marrkärnet 1778 lh, Märrtjärn ek Cm, Märrtj. ek GS.
Märrtjärn 3 se Spässtjärn, Stora.
Mögsjön L. - Mögsjön ek GS, Mjögsjön bek Cm. ~ Om f. leden se Mösjön.
Mölnerudstjärn, Norra. L. - Mollerudz Kiärn 1708 lh, Mölneruds Kärn 1744 ggk 1747 lh, Mölnerudstjärn ek Cm, Mölnerudstj. GS. ~ Norr om gården Mölnerud.
Mölnerudstjärn, Södra L. - Går Kärn 1747 lh, Gårtjärn ek. ~ Söder om Mölnerud. Har kallats Gorrtjärn (se detta namn).
Mörttjärn. Inom häradet finnas åtminstone 6 tjärnar med detta namn: 5 Gl, 1 V-Grums. Härtill komma: Lilla M. i Gl (Elgtj.ek); Stora M. i Gl-L; Lilla och Stora M. i St; Mörttjärnen i Gl (Nöttjärnarne ek). Se även Rörängstjärnet.
Mösjön Gl. - Mjög-Sjön 1769 lh, Mjögsjön ek Cm, Mjögsj. GS. ~ F. leden är fsv. mio, miö 'smal', där j bortfallit efter m. Formen Mjög- utgår från best. formen miowa, där w blivit g ss. i redobogen av -bowen o. d. Sjön är lång och smal.
Namnlösen Gl. ~ Sydväst om Ö. Rödvattnet. Namnet är en substantivering av adj. namnlös (jfr Fiskelösen). Namnlösen är ej sällsynt som namn på obetydliga tjärnar.
Nicktjärnet Sv. - Necke kärn 1816 lh, Nicktjärn ek. ~ F. leden är säkerligen dial.ordet nick, neck (så i Dalsl.) 'näck'.
Noretjärn L samt Nordmarks hd, Noranetjärnet. - Norana Kärn 1741 ggk, Norane Kärnet 1780 lh. ~ Genom ett sund förbundet med Ristaketjärnet. Namnet är givet efter St. Norane i Silleruds sn, Nordmarks hd.
Nordtorpstjärn St. - Noltorptj. ek. ~ Väster om lägenheten Nordtorp (Stömne).
Noteflagan St. - Notflagan ek Cm. ~ Om s. leden se Stömneflagan.
Nybyggerudsdolpan L. ~ Vid hemmansdelen Nybyggerud (i Elofsbyn). Om s. leden se Björndolpan.
Nästjärnet, Norra och Södra C. - Nääs Kiärn 1645 R 2, Näs-kjärnet 1789 lh, Näs Kärnet 1790 1839 lh, Norra, Södra Näs(-)kjärnet 1801 lh, N., S. Nästjärnet ek GS, Norra, Södra Nästjärn Cm; Norra, Södra Kärnet 1763 1770 lh. ~ Vid gården Näs.
Nöttjärnarna se Mörttjärn.
Ormhålan St. - Ormtj. ek. ~ Söder om Stömnesjön.
Ormhålet L. - Ormhålet ek.
Ormtjärn 1 Gl. - Orm-kärn 1795 lh, Ormtj. ek.
Ormtjärn 2 St. - Ormtj. ek.
Orredolpan L. Binamn: Abborrdolpan. ~ På Elofsbyns ägor, norr om Abborretjärnet. Om s. leden se Björndolpan.
Oxetjärnet L. - Oxtjärn ek.
Oxögat Gl. ~ I hmnet Gängene. Ofta förekommande namn på små runda tjärnar.
Pantertjärnet se Baronetjärnet.
Pickalång Gb. - Pikalong ek. ~ Namnet är ett fi. Pitkälampi 'Långtjärn' (Wiklund).
Pilso St. - Pilsotjärn ek, Pilsotj. GS. ~ Namnet är finskt. Då tjärnen ligger i myrmark kan namnet möjligen vara en sammansättning med fi. suo 'kärr'. F. leden kan då tänkas vara pilli 'pipa att blåsa i' eller pillu 'cunnus' (Wiklund).
Prästhögstjärnet H. Presthögstj. ek, [Presthöjdstjärn Cm]. ~ Vid gården Prästhög.
Rammtjärn, Västra och Östra St. - Wästra Ramkjärnet 1808 lh, V., Ö. Ramtj. ek GS. ~ F. leden är kanske det från vgtl.dial kända ramm 'moras'.
Ramstjärn se Sundtjärn.
Remmen se Dalesjön.
Ristaketjärnet L samt Nordmarks hd. - Embescog kiern 1582 NoB 7: 160; [Riståkra Siön 1742 ggk]; Ristakans-Kjärnet 1776 lh, Ristake Kärnet 1780 lh, Ristakatjärnet ek, Ristakatjärn ek Cm. ~ Jfr Noretjän. Det älsta namnet är givet efter hmnet Ämmeskog, det nuvarande efter Ristakan.
Ristjärn Gl samt Nordmarks hd. - Ris Kiärnarne 1745 ggk, Lilla, Stora Riskärnet 1778 lh, L., St. Ristj. GS, St. Ristjärn(et) ek, Stora Ristjärn Cm. ~ Sjön består av två olika partier, som kallas Lilla och Stora R.
Ristjärnet 2 St. Ristjärn ek Cm, Ristj. GS.
Rommen St-V. - Romen Siön 1742 ggk, Römmen 1700t. ggk, Sjön Rommen 1777 1781 1790 lh glex 6: 277, Rommen Hln ek bek Cm GS. ~ Namnet torde vara best. form av fsv. adj. rumber 'rymlig, vid'.
Ruvtjärn se Kuvtjärn.
Rådatjärnet Gb. Binamn: Dalstjärnet. Råda Kiärn 1744 ggk, Rådatj. GS; Råda sjön ek, Rådasjön Cm; Norra Bykjärnet 1800 lh. ~ Vid Råda, norr om Bytjärnet (jfr detta). Binamnet är givet efter gården Dalen.
Råskogstjärnet Sv. - Råskogstjärn ek, Råskogstj. GS. ~ Vid gården Råskog.
Rämmingen, Lilla Gl, Lillrämmingen. - L. Rämmingen ek GS, Lilla Rämmingen Cm. ~ Namnet är kanske en bildning på -ing av det ramm som ingår i Rammtjärn.
Rämmingen, Stora Gl-L samt Nordmarks hd, Storrämmingen, Rämmingen. - Siön Remmingen 1715 ggk, St. Rämmingen ek GS, Stora Rämmingen Cm. ~ Se föreg.
Rämåtjärn se Glastjärnet.
Rävtjärn gl. - Räfkärn 1778 lh, Räftj. ek.
Rödvattnet, Västra och Östra Gl, Gl-St. - Rö wattn 1767 lh, Rövattnet ek, Rödvattnet GS, Ö. Rödvattnet ek GS, Vestra, Östra Rödvattnet Cm. ~ Namnet innehåller säkerligen (jfr Cederström, Wermlands läns fiskevatten I, s. IV f.) ett mot no. dial, röe o. d., isl. reyđr 'röding' svarande ord (pl. blanck-, rom-röder Hofsten s. 64. I sjöarna finns röding.
Rörängstjärnet V samt Grums hd. - Mörte-Kjärnet 1779 lh, Mörttj. ek GS, Mörttjärn Cm. ~ Vid hmnet Rörängen.
Röven se Örtjärn 1.
Sandsjön Gb. - Sandsiön 1645 R 2, Sand Siöön 1698 lh, Sandsjön 1804 lh ek Cm, Sand sjön GS.
Sarvtjärn Gl. - Sarftjärn ek.
Siketjärnet L. - Sikkiärnet 1784 lh, Siktjärnet ek, Siktj. GS, Siktjärn Cm. ~ I sjön finns sik.
Skamtjärn Gl. - Skamtj. ek.
Skarbolstjärnet Sv. Binamn: Tängelsbytjärnet. - Skarbols Kjernet 1788 1807 lh, Skarbolstjärn bek Cm, Skarebolstjärn ek, Skarbolstj. GS. På Skarbols och Tängelsbyns ägor.
Skarptjärnet Gl. - Skarp kiärn 1701 lh 1745 ggk, Skarp kärnet 1765 lh, Skarptj. ek, Skarptjärn Cm. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Skeppshålstjärnet L. - Giädde Kärn 1748 lh, Gäddtjärn ek Cm, Gäddtj. GS. ~ Norr om en lägenhet Skeppshålan (lh 1747 Skieps håla som namn på en här belägen sänka i terrängen).
Skjutsbolstjärn St. ~ På Skjutsbols ägor.
Skottjärnet, Lilla och Stora Gl. - Siött kiärn 1701 lh, Lille, Stora Skottjärn 1784 lh, L., St. Skottjärn ek, L., St. Skottj. GS, Lilla, Stora Skottjärn Cm. ~ F. leden är möjligen ordet (ut)skott. Sjön (Stora S.) har flera utskjutande vikar.
Skåperudstjärnet Gl. - [Skåpedstj. ek]. ~ F. leden är förmodligen gen. av ett ortn. *Skåperud, vilket förekommer som namn på lägenheter på ett par ställen i socknen.
Skårtjärnet, Lilla och Stora. Gl. ~ Norr om Gubbetjärn. F. leden är väl dial.ordet skår 'skärning'.
Skäckstadstjärnet, Lilla och Stora L. - Skiekte Kärn 1748 lh, L., St. Skäkttjärn ek. ~ I lh 1646 (R 2), 1748 omnämnes ett här beläget (öde)torp Siäckestad, Skieckestad (jfr lägenheten Skäckstad i Esbjärbyn, ek). Formen Skäkttjärn å kartor torde bero på missuppfattning.
Släperstjärnet L. - Släperstjärn ek Cm. ~ F. leden innehåller möjligen ett nu okänt ortnamn *Släperud (jfr no. Slæperud).
Slöjtjärnet St. - Slöjtj. ek, Slöjtjärnet GS. ~ F. leden kan möjligen innehålla det från Medelpad (se Bogren, Torpmålets ljud- o. forml. s. 102) kända dial.ordet slöja 'sjö-, myrslåtter', nära besläktat med slog i samma bet.
Smaltjärnet Gl. - Smaltj. ek, Smaltjärn Cm.
Småtjärnen St. - N. Småtj. ek.
Smöcketjärn Gl. - Smocke-kärnet 1795 lh, Smöcketj. ek. ~ Den riktiga formen på namnet kan ej fastställas i brist på dial.uttal.
Smöräskjan L. ~ På Elofsbyns ägor, väster om Segelstorp. S. leden är dial.ordet äskja 'liten ask'. Jfr Lundberg, NoB 8, 2. 49 ff.
Snartjärn L. - Snåre Kärnet 1780 lh, Snårtj. ek GS, Snårtjärn Cm. ~ F. leden är väl snar, dial.form för snår.
Soltjärn se Söltjärnet.
Spjuttjärn 1 L. - Spiut-Kärn 1747 lh, Spjuttj. ek. ~ F. leden är väl (björn)spjut. Jfr Gillertjärn.
Spjuttjärn 2 Sv samt Nordmarks hd. - Spjuttjärn ek, Spjuttj. GS. ~ Se föreg.
Spjuttjärn, Västra och Östra St. - V., Ö. Spjuttjärn ek, V., Ö. Spjuttj. GS, Vestra, Östra Spjuttjärn Cm. ~ Se föreg.
Spontjärnet L. - Sponkjärn 1758 lh, Spon Kärn 1792 lh, Spåntjärn ek. ~ F. leden är spon, dial.form för spån.
Spässtjärnet, Lilla Gb. - Spes kärnet 1826 lh, L. Spesstj. ek GS, Lilla Spesstjärn Cm. ~ Härledningen av f. leden är okänd. Jfr följ.
Spässtjärnet, Stora Gb. Binamn: Märrtjärn. - Stora Spess Kärnet 1791 lh, St. Spesstj. ek GS, St. Spesstjärn Cm. ~ Se föreg.
Stavtjärn, Lilla L. - L. Staftjärn ek. ~ Invid följ.
Stavtjärn, Stora Gb-L (Stavtjärnet). - Staf kärn 1744 ggk, Staftjärn Cm, St. Staftjärn ek, St. Staftj. GS. ~ F. leden är tvivelsutan stav i den från fsv. kända bet. 'råmärke'.
Stenbrotjärnet L. - Stebrotj. ek.
Stommerudstjärn Sv. ~ Söder om Abborrtj. F. leden innehåller väl ett nu okänt ortn. *Stommerud.
Stormosstjärn L. - Stormossetj. ek. ~ Nära den s. k. Store mosse.
Stortjärnet 1 L. - Stor Kärn 1747 lh, Stortjärn ek Cm, Stortj. GS.
Stortjärnet 2 Sv samt Vedbo hd, Dals. Stortjärn. - Stor Kjernet 1804 lh, Stortjärn ek, Stortj. GS.
Stubberudstjärnet St. - Sör-Kjernet 1769 lh, Sör-Kärnet 1827 lh, Sörtjärnet ek GS, Sörtj. Cm. ~ Vid Stubberud.
Stömnesjön St. - Stymne Siön 1670t. R 133, Stömnesjön glex 6: 277 ek GS Cm. ~ På Ö. och V. Stömnes ägor.
Sundtjärnet Gb-L. Binamn: Ramstjärn. - Sunn kärn 1744 ggk 1791 lh, Sunn Kärn 1747 lh, Sundtj. ek GS. ~ Sjönär delad i två partier. Om binamnet innehåller det åtminstone från Dalsland kända växtnamnet (älg)rams 'epilobium angustifolium' är ovisst.
Sundetjärnet, Lilla och Stora L. - L., St. Sundtjärn ek. ~ Jfr den närliggande hemmansdelen Sundängen i Stenbyn.
Svaletjärnet Gl. - Sval kärn 1795 lh, Svaltjärn ek.
Svan Sv: 1) Västra Svan, 2) Mellan-Svan, 3) Östra Svan. - Svahn-Siön 1698 lh, Swansiön 1781 lkk, sjön Svan glex 6: 386, Svansjön Rg, Svansjöarna Sve 5: 510; Wäster Suan 1645 R 2, Wästra Swan 1742 ggk, Vester Svan GS ek, Vestra Svan bek Cm, Öfra el. Westra Svan Lgl 23; Kieltegsiö 1582 NoB 7: 159; Mellan Swan 1742 ggk, Mellan Svan Lgl 23 ek bek Sve 5: 512, M. Svan GS, Medlersta Svan Cm; Öster Swan 1645 R 2, Sjön Öster-Svan 1788 lh, Öster Svan ek bek, Ö. Svan GS, Östra Svan Cm Sve 5: 512. ~ Namnet är säkerligen förkortat av Svansjön. Det år 1582 förekommande namnet Källtegssjö på Mellan-Svan är givet efter gården Källtegen.
Svanholmsdyvlarna Sv. - Svan hollmarna 1816 lh. ~ Öster om Nicktjärnet. Anledningen till f. leden är obekant. Om s. leden se Dyvlarna.
Svantjärn Gb samt Grums och Näs hd. - Swan kärn 1744 ggk, Swan Kiärn 1783 lh, Svantj. ek GS, Svantjärn ek Cm.
Svarthagstjärn Gl. - Svarttjärn ek Cm.
Svarttjärn(et). Inom häradet finnas åtminstone 9 tjärnar med detta namn: 1 Gb, 4 Gl, 2 L, 1 St, 1 Sv. Jfr föreg.
Sågetjärnet H. - Tasebolstj. ek GS, Tasebolstjärn Cm. ~ På Tasebols ägor.
Sälgevålstjärn Gl. - [Säljevalstj. ek]. ~ F. leden innehåller väl orden sälg och vål 'svedjefall'.
Särvtjärn Gb samt Grums hd. - Särfwe kärn 1744 ggk, Sarftj. ek, Sarftjärn ek GS Cm. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Sävtjärnen Gl. - [Östra Såf kiärnet, Mellan Saf kiarnet], Wästra Säf kärnet 1767 lh, Ö., M., V. Säftjärnet ek, Vestra, Medlersta, Östra Säftjärn Cm, Säftjärnet GS.
Södrasjön Gb-St. - Södra Siön 1744 ggk, Södra Sjön 1808 lh Cm, Södrasjön ek, Södra sjön GS Cm. ~ Namnet är givet i förhållande till Stömnesjön.
Söltjärnet Gl. - Såhl kiärnet 1767 lh, Soltjärn ek.
Söppletjärn se Frosstjärn.
Sörtjärnet se Stubberudstjärnet.
Tapptjärnet St-V. - Tapptjärn ek, Tapptj. GS. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Tasebolstjärnet se Sågtjärnet.
Tinbotjärn Gl, Timbotjärnet. Binamn: Tintjärnet. - Fintj. ek, Finntjärn Cm; Tintj. GS. ~ F. leden kan möjligen innehålla ett ord *tinbod 'bod för förvaring av tinor (mjärdar)'. Jfr gården Timbonäs i Gräsmarks sn, Fryksdals hd. Jfr även det närbelägna torpet Tinhult i St. (under Sölje). Vid tjärnen ligger lägenheten Finntorp.
Titthögstjärn Gl. ~ Nordväst om Älgsjön och Skpåerudstjärnet.
Tjuretjärnet Gl. - Tjurtj. ek GS.
Tjärnet, Lilla L. - Osters Kiärn 1747 lh, Åsters-kjärnet 1816 lh, Åstertj. ek. ~ I det äldre namnet Åsterstjärn torde f.leden vara gen. av ett ortnamn Åsterud (jfr fsv. mansn. Aste).
Tjärnet, Norra L. ~ Sydväst om Övre Lofterud.
Tjärnet, Södra L. ~ Sydväst om föreg.
Toltjärn St. - Torltj. ek GS. ~ Härledningen av f. leden är obekant.
Torpetjärnet 1 H. - Fjelltj. ek, Fjelltjärn Cm. ~ Nära soldattorpet i Fjäll.
Torpetjärnet 2 Gl. - Torptjärn ek.
Tvängen Gl samt Nordmarks hd, Tvängarna. - Siön Miö Twäng 1745 lh, Siön Miö-Twäng 1778 lh, Mjögtvengen ek GS, Mjögtvängen Cm; Sjön Tvängen 1795 lh. ~ Två partier av sjön skiljas ss. Övre och Yttre T. Namnet är sannolikt samma ord som fsv. (sko)thwänger '(sko)rem', som efter vad besläktade ord (tvinga, tvång m. m.) visa urspr. betytt 'sammanklämning, klämma' och torde syfta på sjöns hotryckta form. Betydelsen har ofta skärpts genom tillägget Mjög-, varom se Mösjön.
Tångtjärnet 1 St. - Tångtjärn ek Cm, Tångtj. GS. ~ F. leden innehåller möjligen tånge 'utskjutande spets'.
Tångtjärnet 2 St. - Långtj. GS. Sydost om Långtjärnet (jfr detta). Jfr föreg.
Tängelsbytjärnet se Skarbolstjärnet.
Ulverudstjärnet Gb. - Ulfkiernet 1787 lh. ~ Sydost om N. Långhalen. F. leden synes innehålla ett ortnamn Ulverud.
Ulvforsflagan Gl. ~ Utvidgning av Glaåkersälven söder om Fors. Om s. leden se Stömneflagan.
Vargsjön Gb-L. - Warg-Siön 1744 ggk, Warg-Sjön 1790 lh, Varg sjön ek, Vargsjön GS Cm.
Vålungen L. - Sjön Wåhl-Ungen 1768 lh, Siön Wålungen 1776 lh, Vålungen ek GS Cm. ~ Namnets härledning är okänd, på grund av det alternativa dial.uttalet med öppet å knappast en bildning på -ung till dial.ordet vål 'svedjefall'.
Värmeln Gb-H-St-V samt Grums och Jösse hd. - Verme 1539 OMagnus, Vermelen ? 1629 Brk, Wärmelen Lacus 1646 R 2, Wärmen Lacus 1646 lh, Wermelen P 1742 ggk TdI, Wermlen Lacus 1707 lh, Siön Wärmeln 1740 lh, Wermeln TdI, Vermeln ek bek GS, Värmelen Sve 5: 510, Store Warmelenn 1641 R 3, Store Wärmelen Lacus 1646 lh, Stora Wärmeln glex 7: 453. ~ Såsom av de älsta formerna av sockennamnet Värmskog (se detta) framgår, var sjöns fsv. namn Virmil, Värmil. Detta ord, som återfinnes i det fhty. älvnamnet Wirmil-aha, sammanhänger med isl. vermsl, sv. dial. vär(m)sel 'källsprång', varm (urspr. 'porlande, sjudande' o. d.) m. m. (se Noreen, Spr. st. 2: 68 f.). Emellertid är det mycket möjligt att sjönamnet närmast är bildat till ett fsv. älvnamn *Värma, vilket torde ha varit Borgviksälvens (jfr denna i Grums hd) urspr. namn (se Hellquist, Sjön. s. 745). Rörande benämningen Stora V. jfr viken Lilla V.
Yppersbytjärnet H. - Yppersby Siön 1776 lh; Yppersby kärnet 1779 lh, Yppersbytjärn ek Cm, Yppersbytj. GS. ~ Vid Yppersbyn.
Yxnetjärnet 1 H. - Yxne Kjärnet 1776 lh, Yxnetjärn ek. ~ F. leden är urspr. fsv. gen. pl. yxna av oxe.
Yxnetjärnet 2 St. - Öxnetj. ek GS. ~ Se föreg.
Åltjärnet Gl. - Åltjärn ek Cm, Åltj. GS.
Åster(s)tjärn se Tjärnet, Lilla.
Åtjärn St. - Åtjärn ek. ~ Genom tjärnen rinner en bäck.
Åtjärnet Gl. - Årkiärn 1701 lh, Å-kärnet 1764 lh, Åtjärnet ek, Åtjärn GS Cm.
Älgsjön Gl samt Jösse hd, Älgesjön. - Elg Siön 1701 lh, Elg-Siön 1763 R 14, Elgsjön Bn 113 glex 2: 235 ek bek GS Cm, Älgsjön Sve 5: 560.
Älgtjärnet Gl. - Elgtj. ek.
*Älnir se Eldan.
Ämmeskogssjön L-Sv. - Embes-Scogsiö 1582 NoB 7: 160, Emskogs Siön 1741 1742 ggk, Emneskogssjön ek GS. ~ Vid hmnet Ämmeskog.
Ängmossetjärnet St. ~ Vid lägenheten Ängmossen (Stömne).
Ängsjön L-St. - Ängsjön ek GS Cm.
Ödebytjärnet Sv. - Malåna kärn 1742 ggk, Malånatjärnet ek, Malånatj. GS, Malånatjärn Cm. ~ Ligger mellan gårdarna Ödebyn och Malån.
Öjesjön L. - Sjön Ö˙e-Sjön 1769 lh, Öjesjön ek bek GS Sve 5: 516, Ö˙esjön Cm. ~ F. leden är urspr. fsv. gen öia av ö. Dial.-uttalet med y är att jämföra med värml.dial. yjer för ögon o. d. I sjön är en stor och flera smärre öar.
Ölkytan 1 Gl. ~ Sydväst om St. Krokabborrestjärnet. Namnet är en förkortning av *Ölkytetjärnet, varom se detta namn.
Ölkytan 2 St. - Ölkytan ek, Ölkyttan Cm. ~ Se föreg.
Ölkytan 3 St. - Örkytte Kjärnet 1808 lh, [Örhyltetj. ek], Örkyttjärn Cm. ~ Se föreg.
Ölkytetjärnet Gl. - Örkyttj. ek, Örkyttjärn Cm. ~ F. leden innehåller det från sv. och no. dial. (t. e. Smålenene) kända ör(e)kyta 'elritsa'. Uttalet med l förklaras av värml.dial. öl (även i Gillbergs hd) i samma bet. som ör 'sandgrund'. I tjärnen finns endast elritsa.
Öltjärnet St-V. - Örkytekärnet 1774 lh, Öhlk˙tkjernet 1794 lh, Örkyttjärn ek, Örkyttj. GS. ~ Namnet är förkortat av Ölkyt(e)tjärnet (se detta).
Ömmeln Sv samt Tössbo och Vedbo hd, Dalsl. Ymmeln. - Åmållen Lacus m. 1600t. ggk, Åmål-Siön 1658 ggk, Åmåls Siön 1773 Ms, Åmålsiön 1781 lkk, Ömeln Lacus 1722 lh, Ömmelen Hln Fll Sve 5: 511, Ömmeln Hhr tkk GS ek bek Cm Sve 5: 512; [Remmen Lotter]. ~ Namnet är väl samma ord som det skånska sjönamnet Immeln, utgående från ett fsv. Imle(r) och hörande samman med ordet imma, väl i bet. 'dimma'. Im- har då utvecklats till Ym- och Öm- ss. brims till bryms och bröms (se Noreen, Aschw. gr. § 108). Skrivningen Åmålssjön (och väl även Åmållen) å äldre kartor beror på missuppfattning; jfr socken- och stadsnamnet Åmål. Namnet Remmen, som enl. Hellquist, Sjön. s. 473 förekommer å Lotters karta (omkr. 1750) beror på sammanblandning med Dalesjön (se denna).
Örtjärn Gl. Binamn: Röven. - Oxe-kärnet 1778 lh; Örtjärn ek. ~ F. leden är ordet (sten)ör.
Örtjärn, Lilla och Stora L. - Lille-Kiärn, Store Örkiern 1701 lh, Lilla, Stora Öhr kärn 1747 lh, L., St. Örtjärn ek GS, Lilla, Stora Örtjärn Cm. ~ Se föreg.
Örtjärnet 1 L. - Ökärnet 1784 lh, Örtjärn ek Cm, Örtj. GS. ~ Se föreg.
Örtjärnet 2 L. - Örtjärnet ek. ~ Se föreg.
Örvattnet Gl. - Örwattnet 1767 lh, Örvattnet ek GS Cm. ~ Om f. leden se föreg.
Överudssjön se Magern.
Öxnetjärnet se Yxnetjärnet.
Bergsviken Gl. - Bergswiken 1769 lh, Bergsviken Bm 40 ek GS. ~ Vid hmnet Berga.
Björnöfjorden Gb. Binamn: Björnöflagan. - Biörnen fiolen Lacus 1645 R 2, Biörnes Fiord 1670t. R 133, Biörnefiolen 1690 Kaarb C4 P, Biörne-Fiolen 1717 ggk, Biörnfiohlen TdI, Björnfjolen 1773 Fw 25, Sjön Björnös Fjoln 1777 lh, Siön Biörnes Fiolen 1778 lh, Biörne fioln 1778 lh, Björnöfjolen Bn 112 Rg, Björnöfjorden glex 3: 65 ek bek Cm Sve 5: 510, Björnefjorden Cm; Biörnen Lacus 1645 R 2; Björneflon glex 3: 53; Björnöflagan GS Sve 5: 514. ~ Utanför Björnö. Om s. leden i binamnet se Stömneflagan. I den en gång förekommande benämningen Björneflon är s. leden best. form av dial.ordet flo(e) 'vattenutgjutning' (jfr Hästefjorden eller -flon, SOÄ XVI, 168).
Bottviken H, Botteviken. - Hungwik 1670t. R 133. ~ Öster om V. Hungvik (se detta). F. leden är botten (i dial. bott) i bet. 'det innersta av ett vatten'.
Buvattnet Gl. - [Buu Wattet 1701 lh], Bu-Wattnet 1745 ggk, Buvattnet ek GS. ~ Om f. leden se sjöarna Östra och Västra B.
Byviken Gl. - By-Wiken 1801 lh, Byviken ek GS. ~ Vid Västby, förr By.
Fladen H samt Jösse hd. ~ I Värmeln. Namnet är best. form av ett mot fhty. flade 'stor tunn kaka', no. flade 'flat åker' svarande ord, egentligen en substantivering av ett fnord. adj. *flad 'platt' (jfr Hellquist, Sjön. s. 125 f.). Som sjönamn användes ordet företrädesvis om sjöar som äro utvidgningar av vattendrag.
Fruhamnen St. - Lilla, Stora Fruhamnen Sve 5: 520. ~ Norr om V. Rud. Anledningen till namnet är okänd.
Glaåkern, Lilla Gl. - Lilla Gla åkren 1767 R 15. ~ Nordvästligaste delen av Glaåkern.
Holmtjärn Gl. ~ Nordöstligaste delen av Glaåkern, vid torpet Holmen.
Horkeviken St. - [N. Härke viken ek]. ~ Norr om Horkeudden (se denna).
Hurteviken Gl. ~ Vik av Älgsjön i söder. Härledningen av f. leden är okänd.
Insjön Gb-St. - In siön 1844 ggk, Insjön 1791 lh. ~ Sydöstra delen av Södrasjön.
Jordbroviken L. - Sträckle Wiken 1748 lh, Sträckleviken ek. ~ F. leden i det äldre namnet Sträcklevikenm vilket numera är namn på en här belägen hemmansdel (i Esbjärbyn), är till sin härledning okänd.
Knållsviken Gl. - Knollz W˙ka 1701 lh, Knolls Wiken 1745 lh, Knollsviken ek GS. ~ Huvudsakligen på V. Knålls ägor.
Lillerudsviken Gl. - Spesserudsviken ek. ~ Vid lägenheten Lillerud (Lenungen). Ek:s namnform Spesserudsviken beror väl på missuppfattning.
Möviken St. - Mö-viken 1778 lh, Möviken ek. ~ Om f. leden se Mösjön.
Oleviken Sv. ~ Mellan Valleberg och Trönneviken, i Eldan. Om f. leden innehåller namnet Ole är ovisst. Jfr Olebergen.
Rågärdsviken Gl. - Rågärds wiken 1767 lh, Rågärdsviken ek. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Stora-Börsviken L. - Ertewiks wiken 1748 lh. ~ I Stora Bör, utanför Ärteviken (jfr detta hmn).
Sträckleviken se Jordbroviken.
Stömneflagan St. - Stömneh Fiolen 1646 R 2; Stömne Flagan 1781 lh, Stömneflagan Bn 112 ek bek Rg GS Cm Sve 5: 510. ~ Utanför Stömne. S. leden är best. form av ordet flaga, här använt om en utvidgning av ett smalt vatten (ofta ett vattendrag, så t. e. Källarsflagan m. fl.).
Svaviken St. - Swawiken 1777 lh. ~ F. leden är väl ordet svan (jfr dial. stefat för stenfat o. d.).
Söljeflagan St. - Sölje-Flagan 1764 lh, Sölje Flagan 1766 1781 lh, Söljeflagan ek bek Rg Cm Sve 5: 510, Stafnäsfjolen el. Söljeflagan Bn 112. ~ Utanför Sölje och Stavnäs kyrka. Om s. leden se Stömneflagan.
Tjärnebackeviken Gl. - Henacke W˙ka 1701 lh; Kiärnbacka wiken 1769 lh, Kärnebackeviken ek GS. ~ Delvis på Tjärnebackas och Hönackas ägor.
Vedviken Gl. - W˙ W˙ka 1701 lh, W˙ Wiken 1745 ggk, Weviken 1795 lh, Vedviken ek.
Väckelstjärn Gb samt Grums hd. - Wäckels Kärn 1744 ggk, Väckelstj. ek, Väckelstjärn GS. ~ Vid Väckelö (i dial. Väckel) i Grums hd.
Värmeln, Lilla Gb samt Grums hd, Lill(e)värmeln. - Lille Wärmelen Lacus 1645 R 2, Lilla Wärmeln glex 7: 453, Lilla Vermelen Rg, L. Vermeln ek. ~ En del av Värmeln (jfr denna).
Buvattssundet Gl. - Buvatts Sundet 1778 lh, Buvattssundet ek. ~ Sundet mellan Buvattnet och den övriga delen av Övre Gla.
Noresundet Sv. - Krubbenäs sund 1582 NoB 7: 160, Krubbenäs Sund 1741 NoB 7: 117; Noranesundet Lgl 23. ~ Sundet mellan Västra och Mellan-Svan, vid gårdarna Krubbenäs och Norane. Jfr hemmansdelen Noresundet (i Norane).
Rävsundet St. - Räfsundet Bg 58. ~ Väster om Rävön.
Värmskogssundet V. - Wärmskogs-sund 1779 Fw 714, Wärmskogs-sundet glex 7: 453. ~ Mellan St. och Lilla Värmeln.
Värseln St. - Wasslan 1781 lh, Sjön Wasslan 1801 lh, Waschla Bn 208. ~ Smalt parti av Glafsfjorden (med grund och råk) norr om Stömneflagan. Namnet är urspr. samma ord som isl. vermsl 'källa som ej tillfryser', lämpligt som benämning på ett sund, som ju heller icke brukar tillfrysa.