Startsidan
Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Bastön L. - Badstuön ek, Bastön bak. ~ F. leden är väl urspr. bastu.
Bjurosholmarna Gl. - Bjuråsholmarna ek. ~ Hör till Kungkarorna. Utanför Bjursjöälvens os.
Bjurön Gl. - Bjurön ek bek GS. ~ F. leden är ordet bjur 'bäver'.
Björnön 1 Gb, Björnösön. - Biörn Öhn 1717 ggk, Biörnön 1742 ggk, Björnön ek bek GS. ~ i Björnöfjorden.
Björnön 2 L. - Björnön ek bek, [Bockön GS].
Björnön 3 se Storön.
Blackan Sv. - Blacka ek. ~ Namnet är väl dial.ordet blacka 'stort blad'.
Bockön se Knektön.
Boholmen se Rudsholmen.
Brandholmen Sv. - [Brantholmen ek].
Brännholmen 1 Gl. ~ I Ö. Gla, norr om Landholmen.
Brännholmen 2 St. ~ I Värmeln, öster om Storholmen.
Buvattsholmen Gl. - Buvatts Holmen 1778 lh, Buvattsh. ek. ~ I Buvattnet.
Byrön St. Binamn: Nötön. ~ I Stömneflagan, utanför Byn. F. leden är väl urspr. fsv. gen. byar av by.
Bålaren Gl. - Bålarön ek. ~ Namnets härledning är okänd.
Danmarksholmen Gl. - Dannemarks Holmen 1778 lh, Danmarksholmen ek. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Djupholmen Sv. - Djupholmen ek.
Duveholmen Gl. ~ I Älgsjön, mellan Lövholmen och Tyven.
Eskilsön se Älgsöklon.
Finnholmen Gl. - Finnholmen ek.
Frälsaren V. Frälse-Holmen 1791 lh, Frälseholmen ek bek. ~ Namnet hör väl till frälsa 'rädda'.
Furuholmarna Gb. - Furu holmen 1744 ggk, V. Furuholmarne, Ö Furuholmen ek.
Gansbyholmen V. - Gantsbyholmen ek bek. ~ Utanför Gansbyn.
Gansbyön V. - Gantsbyön Sve 5: 522. ~ Norr om Gansbyn. Står vid lågvatten i förbindelse med land.
Getskär Gl. - Getskär ek. ~ Hör till Kungkarorna.
Getön Gl. ~ I Gränsjön.
Gillbergsön Gb. - [Prastegards Öna 1775 lh], Prestgårdsön ek; Gillbergaön Bg 53 Sve 5: 515. ~ Hör till kyrkoherdebostället.
Granön, Lilla och Stora Gl. ~ I St. Gla, nordost om Bjurön (till Vissle).
Grundskär se Lillön 1.
Gåsholmen St. - Gåse-Holmen 1764 lh, Gåseholmen ek, Gåsholmen Bg 57.
Hareholmarna Gl. - Harholmarna ek bek.
Harnäset Gl. ~ Holme i Knållsviken.
Herrgårdsholmen Gl. ~ Den södra av de två mellersta öarna i Älgsjön.
Horsön se Storön.
Hungviksön H. Binamn: Ön. - Hongvjksön 1717 ggk, Homwiks-ön 1773 Fw 111, Homviksön Bn 141, Hungviksön ek bek GS Sve 5: 523. ~ Till V. Hungvik.
Hönsholmen St. - Höns-holmen 1776 lh, Hönsholmen ek bek GS Sve 5: 520.
Kilsholmen Gb. - Kilsholmen ek.
Klättholmen Gl. - Klättholmen 1717 ggk ek bek GS Sve 5: 525, Klett h. 1745 ggk, Klett-Holmen 1747 lh. ~ F. leden är dial.ordet klätt 'klint'.
Knektön L. - Bockön ek bek.
Koholmen St. ~ I Värmeln, norr om Storholmen.
Koningskalven Gl. ~ Kungskalfön ek betecknar en till Kungskarorna hörande, längre västerut belägen ö. F. leden är väl en ombildning av konung. Ordet kalv brukar användas om små bihang till något större (t. e. i sjönamn). Ön ligger tätt utanför en udde (Kungskalfsudd 1756 lh).
Kråkön St. - Kråk-ön 1778 lh, Kråkön ek bek GS.
Kungkarorna Gl. ~ Omfattar Bjurosholmarna, Getskär m. fl. Namnets betydelse är okänd.
Kyrkholmen V. - Kyrkeholmen 1744 ggk, Kyrkholmen ek. ~ Utanför kyrkan. Jfr Kyrkholmen, terr. namn.
Källingen Gl. - [Killingh. ek]. ~ Namnet är ordet källing 'kattunge'.
Landholmen Gl. ~ I Ö. Gla, norr om Lövholmen. Ligger nära land.
Lennarts holme Sv. ~ I Mellan-Svan, utanför kyrkan.
Lille holme Gl. ~ Liten holme i Gränsjön.
Lillön 1 Gb. - Grundskär ek.
Lillön 2 St. ~ I Billingen.
Lofterudsön L. - Lofteruds öhn 1784 lh. ~ I St. Bör, till hmnet Övre Lofterud.
Lämön Gl. - Läm öna 1745 ggk, [Länsöarne ek, Länsöarna GS]. ~ Härledningen av f. leden är oviss (jfr dock Sahlgren, NoB 8, s. 159 ff.).
Lövholmen 1 Gl. - Löfholmen ek. ~ I Buvattnet.
Lövholmen 2 Gl. ~ Den nordvästligaste av öarna i Älgsjön.
Lövholmen 3 Gl. Binamn: Lövön. - Löf Holmen 1778 lh, Löfholmen ek bek GS. ~ I Ö. Gla.
Lövön Gb. - Löf ön 1744 ggk, Löfön ek bek.
Mellanholmarna Sv. ~ I Mellan-Svan.
Märrholmen Gl. ~ I St. Gla, utanför Halvardsnäsudden.
Mörtnäsön St. ~ I St. Lesjön, till Mörtnäs.
Nordholmen Sv. ~ I Mellan-Svan.
Notbodholmen Gb. - Notboholmen ek GS. ~ Jfr Rudsholmen.
Nötön se Byrön.
Orrholmen 2 st. i Gl. - Orreh. ek GS, Orrholmen ek, Orreholmen bek.
Prästbolsön Gl. - Prestbolsön ek bek. ~ Hör till hmnet Stomman, förr även kallat Prästbol.
Prästgårdsön se Gillbergsön.
Rambergsön L. - Lönskogs-öhn 1784 lh; Rambergsö ek GS. ~ Till hmnet Lönskog. Jfr berget Rambergshöjden.
Rudsholmen Gl. - Notboholmen 1767 lh; Boholmen ek. ~ Till hmnet Yttre Rud. Kallas älst Notboholmen, där f. ledem är notbod, senare Bo(d)holmen.
Räven Gl. ~ I Älgsjön, mellan Herrgårdsholmen och Ängsholmen.
Rävön St. - Long Öhn 1717 ggk; [Langholm 1742 ggk]; Räfön 1773 Fw 111 Bm 141 ek bek Bg 58.
Rörholmen Gb. - Rörholmen ek.
Saltholmen Sv. ~ I Mellan-Svan, norr om Lennarts holme. Anledningen till namnet är okänd.
Sandholmen Sv. - Sandholmen ek.
Sikholmen Gl. - Sikholmarne ek.
Skorvön V. - Skårf-Öna 1791 lh, Skorfön ek bek. ~ F. leden är väl ordet skorv i bet. 'ojämnhet i marken' (jfr SOÄ XIX, 259).
Småholmarna V. ~ Utanför S. Gårdsjön. Jfr Storön.
Storholmen St. ~ I Värmeln, utanför hemmansdelen Nytomta i Boda.
Storön Inom häradet finnas åtminstone fyra öar med detta namn: 1 Gb (Horrs ön 1744 ggk, Björnön ek), 1 st (i Billingen), 1 Sv, 1 V.
Stömneön St. ~ I Stömneflagan, utanför Ö. Stömne.
Svartholmen Gl. - Svartholmen ek.
Svedholmen Gl. - Svedholmen ek.
Svinryggen Gb. - Svinryggen ek.
Svältan Gl. - Svältan ek. ~ Namnet syftar väl på markens ofruktbarhet.
Tjuvholmen 1 H. - Tiuffeholmen omkr. 1640 Gs 50, K˙fholmerna 1717 ggk, Tiufweholmen 1700t. ggk, Tjufholmen ek bek.
Tjuvholmen 2 Sv. - Tjufholmen ek.
Torpön L. - Öhna 1747 lh. ~ I Aspen, delvis till hmnet Torp.
Trollön 1 St. - Trollön ek bek.
Trollön 2 V. - Trollön ek bek.
Tyven Gl. ~ Den sydligaste av öarna i Älgsjön. Namnet kunde vara förkortat av ett *Tyvholmen, där f. leden innehöllo värml.dial. tyve 'tuvig mark e. d.' (t. e. hos Gyllenius; se vidare Ugglebolstyvet i Ölme hd).
Uttersön St. - Sölje-Öna 1798 lh; Utterön ek bek GS.
Vallebergsholmen Sv. ~ I Eldan, utanför Valleberg.
Vassholmen Gl. - Vassholmen 1717 ggk ek bek GS Sve 5: 525, Wass h. 1745 ggk.
Värmskogs hjärta V. - Wermskogshjerta glex 7: 453, Vermskogs hjerta ek, Värmskogs hjärta Sve 5: 522. ~ Ordet hjärta som beteckning för en ö förekommer även på andra håll i Värmland, se E. Noreen, NoB 7, 2. 147.
Älgsöklon Gl. - [Eskilsön ek bek]. ~ Ordet klo användes i Norge ofta ss. ortnamn. Namnet avser väl läget intill den större Älgön.
Älgön Gl. - Elgön ek bek GS.
Ängeholmen Gl. ~ Den nordligaste ön i Älgsjön.
Ön se Hungviksön.
Jättebron L. ~ Grund i Eldan, mitt emellan lägenheten Kampmyren (Gönäs) och Koppungen i Sv. Enligt sägnen skall en jätte här ha sökt bygga en bro över sjön.
Arnäsudde Gb. - Arnäs udde ek GS. ~ Härledningen av f. leden är oviss.
Buvattsudden Gl. ~ Söder om Buvattssundet.
Degernäset H. - Degernäset 1773 Fw 120 Bn 141 Sve 5: 523. ~ I södra delen av hmnet Ö. Hungvik. F. leden är ordet diger 'stor' i dial.formen deger.
Glofsen St. ~ Udde på S. Klässbols ägor. Namnet, som även förekommer som namn på en ö i Karlstads sn och hd (se vidare där), hör väl till det från Sörmland och Närke kända glofs 'snöslagg på sjöar och kärr', eller ock det från västnorska dial. kända glyfs, glufs 'öppning'.
Halludden St. - Halludden Bn 141 Sve 5: 520. ~ På prästgårdens ägor. F. leden är dial.ordet hall 'häll'.
Halvardsnäsudden Gl. - Halfwards näs udden 1745 ggk. ~ Sydväst om Halvardsnäs.
Horkeudden St. - Hårckudden 1717 ggk, Hårk udden 1744 1745 ggk, [Härkeudde ek, Härke udde GS Sve 5: 520, Härkeudden Sve 5: 520], Horkeudde Bg 56. ~ Härledningen av f. leden är okänd.
Lusthusudden Gb. - Lusthusudden ek.
Lövudden Gb. Binamn: Lövbergsudden. - Löfbergsudden ek.
Näbban Gl. - Orre näbbs udden 1778 lh. ~ I Lelången. Namnet är best. form av dial.ordet näbba 'bergig udde'.
Näsudden St. - Näsudden Bn 141 Sve 5: 520. ~ På Näs ägor.
Saltudden L. ~ I St. Bör, öster om Bastön. Anledningen till namnet är okänd.
Sandudden Sv. - Sandudden ek.