Startsidan
Texterna är, med vederbörligt tillstånd, hämtade från bokserien Sveriges Ortnamn, Ortnamnen i Värmlands län. De territoriella namnen (namn på hemman o.d.) återfinnes under respektive socken.
Basthöjden Gl. - Basthöjden GS.
Bilunka L. ~ Ås öster om Eldansnäs och Gönäs. Namnets härledning är okänd.
Björnöfjället Gb. - Björnöfjället GS. ~ På Björnös ägor.
Bottenhöjden se Svarttjärnshöjden.
Bratte backe V. - Brattbacken ek. ~ Bratt är dial.form för brant.
Brudberget L. ~ Öster om Skeppshålstjärnet, Esbjärbyns ägor. F. leden är brud (i dial. brur), men anledningen till namnet är okänd.
Delefjället St. - Delafjell ek, Delafjället GS Sve 5:510. ~ F. leden är dial.ordet dele 'gräns'. Ligger på gränsen mellan V. Stömne och Söpple.
Dunderhöjden se Sillingebyåsen.
Finnåsen St. - Finnåsen GS.
Finserudsklätten St. - Finnseruds Klätten 1808 lh, Finserudsklätten glex 6: 277. ~ Väster om Finserud. S. leden är värml.dial. klätt 'klint'.
Fluxen Gl. Binamn: Radhästen. - Floxen ek GS. ~ Namnet är väl best. form av ett ord flux, substantivering av det från dalmålet kända adj. flux 'villig, hågad', som sammanhänger med det dalska verbet flukå 'springa, hoppa'. Namnet, kanske förkortat av *Fluxhästen, bör sammanhållas med binamnet Radhästen, där f. leden är dial.ordet rad 'snabb'. Jfr no. Hesten som fjällnamn.
Gatefjäll Sv. - Gatefjäll GS. ~ Namnet är väl förkortat av *Gaterudsfjäll, efter gården Gaterud.
Gårdsviksfjället Gb. - Gårdsviksfjellet ek, -fjället GS. ~ På Gårdsviks ägor.
Hallandaknatten Sv. - Hallanda Knatt 1775 lh, Hallandaknatten Sve 5: 512, Halneknatten ek GS. ~ Vid gården Hallanda. S. leden är dial.ordet knatt(e) 'höjd'.
Hammarklätten St. - Hammar Klätten 1808 lh, Hammarklätten glex 6: 277 Sve 5: 520. ~ Söder om Stömneälven. F. leden är väl ordet hammar i dess gamla bet. 'klippa'. Om s. leden se Finserudsklätten.
Hognerudsknatten Sv. - Hugnerudsknatten ek GS Sve 5:512.
Hyttberget se Sillingebyåsen.
Högebacke Sv. Binamn: Svarttjärnshöjden. - Nicktjärnsberget ek GS Sve 5: 512. ~ Mellan Nicktjärnet och Svarttjärn.
Hösåsfjället Gb. Binamn: Hösåsknarten; Knatten. - Hösåsklätten Bm 40, Hössåsklätten Bg 52; Hösås-"knarten" Sve 5: 515. ~ Namnet är givet efter hmnet Hösås. Binamnet Knatten är best. form av dial.ordet knatte 'bergklint'. Samma bet. ha de som s. led använda dial.orden klätt och knart.
Kaptenshöjden St. - Kaptenshöjden GS.
Knatten se Hösåsfjället.
Krokserudshöjden V. Binamn: Tornhöjden. - Krogserud el. Elgdalshöjden glex 7: 453, Elgdalshöjden ek, Elgdalsh. GS. ~ På Krokseruds ägor.
Kultantjur Gl. ~ Öster om Mösjön. Namnet är kanske finskt men av okänd härledning (jfr kultainen 'gyllene'?? Wiklund).
Marrulstersåsen Gl. ~ Öster om Marulstersbäcken (jfr denna).
Märrsprängan Gl. ~ Backe på vägen till Sigfridstorp, strax öster om Marulsterbäcken. Namnet betecknar väl en backe så brant att hästarna sprängas. Jfr emellertid Märresprängetjärn.
Nicktjärnsberget se Högebacke.
Näshöjden V. - Näshöjden glex 6: 277. ~ Väster om Näs.
Olebergen Sv. ~ Mellan Oleviken (jfr denna) och Grågåstjärn.
Radhästen se Fluxen.
Rambergshöjden L. ~ Invid St. Bör, mitt emot Björnön. F. leden innehåller möjligen fsv ramn 'korp'.
Ramlekleven Gl. - Ramleklefva ek GS. ~ F. leden sammanhänger väl med verbet ramla, (sten)rammel m. m. S. leden är dial.ordet klev 'brant backe m. m.
Ringfjället St. - Ringfjället glex 6: 277, Ringfjell ek, Ringfjäll GS. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Rudsklätten St. - Rudsklätten 1773 Fw 118 Bm 40 glex 6: 277 Sve 5: 520, Ruds klätten 1776 lh, Rudskletten Bn 141. ~ På V. Ruds ägor. Om s. leden se Finserudsklätten.
Råtakshöjden L. - Råtakahöjden GS Sve 5: 516. ~ Namnet efter hmnet Råtakan.
Rödvattshöjden Gl. ~ Väster om Ö. Rödvattnet.
Saxhöjden St. - Saxkärns högden 1744 ggk; Saxhöjden ek GS Sve 5: 519. ~ F. leden kan möjligen vara sax i dess älsta bet. 'klippa'.
Sillingebyåsen L. Binamn: Dunderhöjden. - Hyttberget ek. ~ På Sillingebyns ägor. Dundern förekommer flerstädes som höjdbenämning (se D. i Älvdals hd).
Släppfjällen L. - Ulffjället GS Sve 5: 516. ~ F. leden innehåller väl dial.ordet (timmer)släppa 'brant där man släpper ned timmer'.
Storklättskullen Gb. - Storklätten ek GS. ~ Om andra leden se Finserudsklätten.
Svarten L. ~ Vid Öjesjön, väster om Björsebyn.
Svarthulten St. - Svarthulten GS Sve 5: 519.
Svarttjärnshöjden 1 L. Binamn: Bottenhöjden. - Svarttjärnshöjden ek. ~ Vid Svarttjärnet, på hmnet Bottens ägor.
Svarttjärnshöjden 2 se Högebacke.
Tafot Gl. - Tafot Kbg 8. ~ Väster om Fjäll. Namnets härledning är okänd (jfr Kbg s. 8).
Tinkullen St. - Tinkullen GS. ~ Om f. led jfr torpet Tinhult (se Sölje).
Tjärnsåsen Gl. - (Sigfridstorp ek GS). ~ Nordost om Lomtjärn, på Sigfridstorps ägor.
Tolitomme H. - Toritomme ek GS. ~ Namnets härledning är okänd.
Tornhöjden se Krokserudshöjden.
Torrgårdshöjden St. - Torrgårdshöjden GS. ~ Anledningen till namnet är okänd.
Torrskogshöjden St. - Torrskogshöjden ek GS Sve 5: 519.
Törehjällen Gl. ~ Mellan Fjäll och Igeltjärn. Namnet, som ofta förekommer i Norge (se NG I, 14 f.), betecknar ett ställa där man av "töre" bränt tjära på "hjäll" (träställning).
Ulvfjället se Släppfjällen.
Älgdalshöjden se Krokserudshöjden.